Kvinnor och män väljer olika utbildningsvägar efter gymnasiet. Kvinnor studerar i högre grad vidare och har sju år efter gymnasiet i högre grad yrken som kräver högskolekompetens.

Den här temarapporten presenterar en uppföljning av personer födda 1990 som har fullföljt gymnasieskolan med slutbetyg. Statistiken som redovisas är totalräknad och baseras på registerdata. Resultaten belyser skillnader mellan kvinnor och män i utbildningsvalen efter gymnasieskolan och hur det påverkar övergången till högre utbildning och val av yrke. (pdf)

En ny SCB-rapport förstärker bilden av att kvinnor väljer utbildning i högre grad än män. Även när man tittar på dem som gått samma gymnasieutbildning vidareutbildar sig kvinnorna mer.

Var tredje kille som går ut nian i Stockholm får för lågt betyg i matematik. Det doftar diskriminering. Och detta är minsann inte bara något Stockholmsfenomen, skriver Expressen på ledarplats.

Sverige ligger i framkant när det gäller industriell utveckling och innovation. För att behålla den positionen behövs en breddad rekrytering. Genom att visa en mer varierad bild av teknik och lyfta inspirerande personer inom teknikyrken vill Teknikföretagen främja teknikintresset bland unga tjejer.

Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i alla OECD-länder, och kvinnornas utbildningsnivå stiger mer än männens. Trots generöst studiestöd och ett flexibelt system är den sociala snedrekryteringen till högskolan större i Sverige än i många andra länder. Det är några av resultaten i UKÄ:s studie baserad på internationell statistik.

Sverige har, i ett internationellt perspektiv, en välutbildad befolkning. Men trots att studierna är avgiftsfria och studiemedlen generösa är den sociala snedrekryteringen större i Sverige än i en rad andra länder. I bland annat Italien, Chile och Slovenien är andelen studenter med lågutbildade föräldrar högre än i Sverige, visar en rapport från Universitetskanslersämbetet.

När lärare och elev känner varandra väl snedvrids betygsättningen. Detta gör att grupper som redan gör sämre från sig i skolan får ett oförtjänt lågt betyg. Vår nya forskningsrapport visar att detta går ut över pojkarna i skolan, skriver forskaren Björn Tyrefors tillsammans med Petter Berg och Ola Palmgren.

Under fredagen är det Internationella kvinnodagen. P4 Väst har pratat med gymnasieelever i området, om hur de upplever jämställdhet i vardagen.

Fyra av tio elvaåriga flickor uppger att de har besvär som sömnproblem och nedstämdhet. Enligt en studie har högt blodtryck ökat markant hos 13-åriga pojkar. Forskare följer nu en grupp unga över tid för att se vad som påverkar deras framtida hälsa.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. (pdf)

Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors självskattade hälsa, visar undersökningen Skolbarns hälsovanor från Folkhälsomyndigheten.