Liberalerna vill att staten ska kunna gå in och ta över friskolor som inte sköter sig. Som så ofta förr i den svenska politiken sneglar Johan Pehrson mot Danmark. Där framstår politiken kring det förebyggande arbetet, språkkraven och den statliga regleringen av skolan som ljuv musik för de svenska Liberalerna.

Regeringens direktiv till utredningen om skolpeng föreslår olika nivåer för friskolor och kommunala skolor – eftersom de kommunala dras med större kostnader. "Allt annat vore orimligt", säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén.

Det är bra att regeringen verkar ha ändrat sig. Men många generationer har redan genomlidit år i underfinansierade kommunala skolor, eller friskolor som körts i diket på grund av vinstmaximerande ägarbolag. Det sveket är svårt att förlåta, skriver Aftonbladets Susanna Kierkegaard.

Regeringen och SD slår knut på sig själva för att slippa att göra något åt vinstjakten i skolan. Men en snårskog av regleringar och kontroller hjälper inte mot problemen, skriver tre S-politiker.

Sveriges skolledare och lärare välkomnar att staten ska bestämma hur mycket pengar friskolorna ska få, vilket DN berättade på onsdagen.

Skolexperten Per Kornhall om beskedet att skolpengen till friskolor ska ses över: ”Äntligen finns det en rikspolitiker som säger det alla politiker på andra nivåer, forskare, lärare, skolledare och förvaltningar har sagt”.

Det är dags att ta ett steg tillbaka och verkligen fråga er själva vad det är ni vill åstadkomma. Den väg ni nu vandrar är i bästa fall ambitionslös och i sämsta fall farlig, skriver Fredrik Stenberg (S) i en replik till skolminister Lotta Edholm (L).

Regeringen vill förändra ersättningen till friskolorna och införa en nationell norm för skolpengen.

I dag går det att köpa ett tillstånd att driva skola genom att köpa aktier i företaget. Det vill Skolinspektionen ändra på. ”Det bör övervägas om det ska gå att köpa en skola utan att samtidigt prövas för tillstånd att fortsätta bedriva skolverksamheten”, säger generaldirektör Helén Ängmo.