När friskolorna framgångsrikt drar till sig elever och lärare ska vi inte svara med att förbjuda deras verksamhet, utan vässa den offentliga skolan, skriver Sverigedemokraterna.

Få verkar begripa vad regeringens vinstförslag går ut på. Självaste statsministern har misslyckats med att beskriva det korrekt. Det mesta talar för att själva syftet är vilseledning: Ju lättare det blir att förstå regeringens förslag, desto tydligare skulle det bli hur extremt radikalt det faktiskt är, skriver Johan Ingerö, Timbro.

Förslagen i regeringens lagrådsremiss om vinstbegränsning i skolan och omsorgen sågades som väntat av borgerligheten. Men vinstförespråkarna är ute på svag is, skriver Daniel Suhonen, Katalys.

Antingen vill regeringen likvidera de privata utbildningsföretagen, även om företagen bedriver undervisning med högre kvalitet än kommunala skolor, eller så har regeringen begått ett fundamentalt misstag när den bestämde taket, skriver Joachim Landström, expert i den så kallade Reepalu-utredningen.

Kunderna är skyldiga att köpa enligt lag. Priset sätts av politiker. Alla får lika mycket betalt oavsett kvalitet eller leverans. Det upprättas inga avtal mellan den som betalar och den som levererar. Ska friskolorna då betraktas som näringsverksamhet, frågar sig landstingspolitikern Johan Enfeldt (L) från Uppsala.

Är rätten att tjäna pengar på skola och undvika mörkhyade viktigare än samhällets demokratiska fundament. Den frågan är kuslig att vi behöver ställa oss i Sverige idag, skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Det fria skolvalet ska finnas kvar, men det behöver göras om för att motverka segregationsproblemen, skriver Liberala ungdomsförbundet.

I mars kommer ett lagförslag som rör skolan och äldreomsorgen. Detta får allvarliga konsekvenser för företagens möjligheter att verka, och för de hundratusentals medborgare som utnyttjar deras tjänster, skriver Carola Lemne och Karina Folkesson, Svenskt näringsliv.

Ambitionen om mångfald bland skolorna har misslyckats. Friskolereformen har visserligen inneburit fler alternativ för föräldrar, men de flesta skolor ägs ändå av stora koncerner som plockar ut miljoner i vinst, skriver Therese Gouvelin, Krister Johansson och Maria Mannberg från LO.

Atheneskolan på Gotland som ägs av den vinstdrivande skolkoncernen Academedia, är en av de verksamheter som omfattas av förslaget om begränsningar av vinster i välfärden.

Engelska skolan finns i dag i hela landet, i svaga och starka socioekonomiska områden. Skolan har 24.000 elever. 160.000 registrerade står i kö för att komma in. Det är en och en halv årskull. I sin nya roll som gymnasieminister vill Anna Ekström lägga ner Engelska skolan, skriver PM Nilsson på ledarplats.

Valfriheten i skolan är önskvärd och många elever är nöjda både i fristående och kommunala skolor. Men skolans problem kommer inte att lösas genom regeringens och Vänsterpartiets lagförslag om vinstbegränsning, skriver Jakob Amnér, Sveriges elevråd – SVEA.