Regeringen vill att friskolorna ska lyda under offentlighetsprincipen. Men Lagrådet underkänner förslaget för att det går emot regler för börsnoterade företag.

Religionen får inte påverka undervisningen i skolan, det menar Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor. Däremot menar KD:s ledare att föräldrar ska ha möjlighet att fritt välja skola till sina barn, oavsett vilken religion de tillhör.

Socialdemokraterna går till val på att förbjuda religiösa skolor, men många stötestenar väntar på vägen.

Religiös indoktrinering måste hållas utanför skolan eftersom den berövar barnen sina mänskliga rättigheter. Barnens rättigheter är viktigare än religiösa vuxnas rättigheter i skolan. När religiösa intressen hävdar rätten till företräde framför mänskliga rättigheter är det dags att sätta ned foten.

Att säga nej till religiösa friskolor är inte en fråga om förbud, utan om frihet. Frihet för barn att tänka, tro och välja själv, att träffa på barn från olika kulturer och religiösa hemvister, och att lära sig om världsåskådningar och religioner – utan påverkan från familjen och dess sociala gemenskap.

Våra skolor behöver hålla sig till fakta och förmedla ett kritiskt förhållningssätt. Det är något som religion kan ses som motsatsen till.

Religiösa friskolor, riktade politiska kampanjer baserade på data från sociala medier och EU-kritiken mot Polen är ämnena för veckans Agenda.

Verkligheten är mer komplicerad än att man kan lösa integrationsproblem genom att förbjuda religiösa friskolor. Religion är en del av mänsklighetens kulturella ursprung och historia.  

Betygsinflation är ett problem, men också i kommunala skolor, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund i en replik.

Ändra skolpengen i stället för att lagreglera om vinster. Så vill Lärarförbundet mäkla fred i den politiskt infekterade friskolevinstfrågan. Men partierna nappar inte på idén.

Att förbjuda alla religiösa friskolor för att vissa inte är bra, är lika orimligt som att förbjuda alla kommunala skolor utifrån att vissa av dem fungerar dåligt, skriver representanter från KDU.

Tre av tio svenskar vill se någon form av vinstreglering, enligt en undersökning i SvD. "Problemet är att frågan är formulerad utifrån synen, att det är välfärdföretagens vinstnivåer som är problemet istället för att belysa det reella problemet, allmänhetens oro för brister i kvalitén inom välfärden", skriver Tove Jarl, ansvarig för opinionsanalyser.