Gunilla Svantorp är inne på ett mycket farligt och sluttande plan för inte bara utbildningsväsendet utan hela samhället, skriver Carola Lemne, styrelseordförande IES.

Det är inte Skolinspektionens sak att ta reda på vem som äger Internationella Engelska Skolan, skriver Johan Enfeldt på ledarplats.

Om det blir stökigt i en klass sitter föräldrarna med på lektionerna tills det lugnar sig. ”Det känns bra att de får veta vad deras barn gör”, säger Yusuf Omar, elev i Sveriges mest framgångsrika, föräldradrivna skola.

Statsbidrag till vinstsyftande skolor riskerar att hamna i ägarnas fickor istället för att gagna eleverna. Men detta blundar Statskontoret för i en ny rapport, skriver skol­debattören Boel Vallgårda.

I nära samarbete med facket har skolkoncernen Academedia utformat informationen om corona till sina anställda. Det har gett resultat: Nästan 8 av 10 medarbetare är nöjda med informationen, betydligt fler än ifjol.

De som är kritiska mot de friskolekoncernerna bär paradoxalt nog till stor del av ansvaret för att det blir allt svårare för små friskoleaktörer att etablera sig. De regelskärpningar och tuffare krav som har koncerner som sitt mål i retoriken försvårar i praktiken mest för de små friskolorna, skriver Friskolornas Riksförbunds Ulla Hamilton.

Även om delar av Internationella Engelska skolans ägare är höjda i dunkel så är motiven för ägandet enklare att räkna ut. Kombinationen av en offentligt finansierad skolpeng som överkompenserar friskolor, svag offentlig insyn och obegränsade vinstuttag är lockande för internationella riskkapitalister, skriver Gunilla Svantorp (S), ordförande för utbildningsutskottet.

Handling väger tyngre än ord, skriver Tommie Petersson, universitets- och gymnasielärare, om Internationella engelska skolans grundare.

Regeringen borde inte ha svårt att få igenom förslagen om ändrat kösystem och finansiering av skolan. Stora delar av högern anser att förslagen är högst rimliga. Så vad är problemet? skriver Anders Jonsson i en krönika.

Att klara skolan lyfts ofta fram som den viktigaste framgångsfaktorn för barn som växer upp i utsatta områden. Samtidigt kämpar skolorna där ofta med att klara sitt uppdrag – många gånger läggs de ner.På flera håll ger sig nu ideella krafter in och startar skolor där med syfte att visa att det går att vända…

Under de senaste tre decennierna har svensk skolutveckling backat fler än femtio år. Sverige har infört ett nytt parallellskolesystem och återskapat den gamla katederundervisningen från 1950-talet. Det skriver Rolf Ekelund, utbildad ämneslärare och tidigare läromedelsförläggare.