Den svenska skolan belönar barnen till medel- och överklassens insiders. De väljer skola direkt på BB eller bor i det dyra område där en bra skola ligger, skriver Karin Pettersson.

I stället för att ta sig an de riktiga problemen föredrar vänsterpolitiker att spela ett spel för gallerierna när man skjuter in sig på skolvalet. Det är synd eftersom det inte kommer att förbättra vare sig kunskapsgapet eller segregationen i samhället, skriver NKP på ledarplats.

Nästan hälften av nämndordförandena i kommunerna svarar i Dagens Samhälles enkät att de vill begränsa det fria skolvalet. Att många svarar efter partiboken kommer inte som en chock, men idén är alltjämt feltänkt. Tror dessa politiker att en blandning av elever är viktigare för resultaten än exempelvis lärarnas jobb? skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Det fria skolvalet befinner sig i blåsväder. Nästan hälften av landets skolpolitiker vill se inskränkningar för att minska klyftorna mellan skolorna. "Vi är inte emot det fria skolvalet, men vi måste hantera effekterna", säger Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Hälften av kommunernas ledande skolpolitiker vill begränsa fria skolvalet, visar Dagens Samhälles enkät. För att få mer blandade klasser styr kommuner i dag över resurser till skolor i utsatta områden, bussar elever och slår ihop skolor.

Lärarförbundet vill att hela urvalssystemet i det fria skolvalet görs om. Som det är nu minskar inte segregationen. Att tvinga kommunerna att informera, som M vill, räcker inte, menar förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Skolplaceringarna i Stockholm följer inte gällande riktlinjer och är rent av olagliga. Det hävdar föräldrar som överklagat sina barns placeringar till förvaltningsrätten.

Ett fåtal skolor drar ett tungt lass för att ta emot nyanlända. Det vill regeringen ändra på med ny lagstiftning. Men de nya regler som är på gång inför höstterminen får kritik för att de inskränker det fria skolvalet.

"Socialdemokraterna körde igenom de reviderade urvalsgrunderna utan ens en tillstymmelse till konsekvensanalys", säger oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) med anledning av kritiken mot det nya skolvalssystemet i Stockholm.

De som påstår att så kallad ”marknadisering” är en viktig orsak till resultatfallet i den svenska skolan har fel. Det finns till exempel ett positivt samband mellan andelen friskoleelever i en kommun och kommunens utbildningsresultat i årskurs nio. Det skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv.

Det har vilat en ängslighet över skolvalet i flera år – en oro skapas över att barnen varken ska få den bästa, eller ens en bra, utbildning, skriver Maja Nordström på ledarplats.

Ett nytt system för att beräkna närhetsprincipen i skoluttagningen i Stockholm får vissa föräldrar att rasa. "Vi placerades på en helt annan skola än de vi sökt", säger en upprörd mamma.