Flera forskare har i en debattartikel riktat hård kritik mot det svenska skolsystemet. Och utbildningsminister Gustav Fridolin håller med om stora delar av kritiken. "Vi måste återbygga jämlikheten i systemet, det vi brukade vara allra bäst på i Sverige."
Ökad segregation och deprofessionalisering av läraryrket är några av effekterna av det fria skolvalet. Nu krävs en grundlig utredning med siktet inställt på att hitta alternativ till nuvarande marknadssystem, skriver ett flertal forskare.
Inga andra länder tillåter vinstuttag i offentligt finansierade skolor, och det finns en anledning till det, menar Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).
Suhonens och Svenssons artikel visar ett taffligt letande efter hål i den forskning som når slutsatser de inte tycker om. Men sanningen är att mina analyser är mer robusta än OECD:s, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren i en replik.
Att låta bli att välja grundskola för sina barn gör inte att barnen automatiskt hamnar i den närmaste skolan. Det förklarar kommunalrådet Anders Rubin (S), som senast igår hävdade motsatsen.
Skillnaden för de föräldrar i Malmö som från och med nu måste välja skola åt sina barn är inte så stor jämfört med hur det har varit tidigare. De allra flesta kommer att hamna i den skola som ligger dem närmast.
För första gången ska föräldrar i Malmö välja vilken grundskola deras barn ska gå på. Men systemet för hur platserna fördelas är inte helt lätt att förstå, vilket bidrar till oro bland föräldrar.
Vi säger att vi värnar rätten att välja skola, men vi menar att vi vill slippa de stökiga eleverna, eleverna i behov av särskilt stöd, eleverna som inte är som våra egna barn. Inlägget Vi vill ha valfrihet – att välja bort barn som inte är som våra dök först upp på DN.Åsikt.
Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.
Trots förhoppningarna ledde rätten att välja fritt bland vinstdrivna skolor till katastrofresultat. Inte minst borgerliga politiker bär skulden för misslyckandet. Men lösningen på problemet finns närmare än man kan tro. Trettio svenska skolor erbjuder redan nu världens bästa gymnasieutbildning. Vad gör de rätt? skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.