För att minska skolsegregationen vill både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ta bort kötid som urvalskriterium för antagning till friskolor. Det skriver ordförandena Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén på DN Debatt.

Kötid som urvalskriterium bidrar till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen. För att minska de segregerande effekterna måste skolvalet regleras om med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och likvärdig information till alla, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Glädjebetyg, friskolor som drivs av extremister, skolor som stängt och lämnat eleverna i sticket. Ett antal problem har dykt upp sedan friskolereformen infördes. Moderaterna vill sätta stopp för avarterna, men vi tänker inte inskränka valfriheten, skriver Kristina Axén Olin (M).

Om marknadsstyrningen av skolan granskades på det sätt man skulle kunna förvänta sig av de svenska journalisterna, hade den nog inte fått vara kvar. Det skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans och skoldebattör.

Ulla Hamilton har fel när hon säger att kommunala skolor och fristående skolor har samma förutsättningar.Statistiken visar att det är precis tvärtom.Den enda lösningen på det problemet är att avskaffa marknadsstyrningen helt och hållet, skriver Linnea Lindquist, rektor och debattör.

Erik Gustavsson som är doktorand i pedagogik vid Linnéuniversitetet säger att det är svårt att uttala sig om hur ett aktivt skolval kommer att påverka segregation och likvärdighet eftersom reformen är så ny. Men forskningen visar att det snarare ökar än minskar segregationen.

Den nya modell för skolval som Växjö nu inför var från början en del i ett förslag som syftade till att minska segregationen och öka likvärdigheten i den svenska skolan. Men nu får Växjö kommun kritik från fackligt håll för att deras modell inte tar tillräcklig hänsyn till just de aspekterna.

Minskad segregation var inte det huvudsakliga argumentet för den politiker som ligger bakom att Växjö kommun nu inför ett nytt skolval. Därför ser han inget problem med att kommunen nu bara inför en del av det som Skolkommissionen föreslog för en mer likvärdig svensk skola. "Man kan också se det som en form av deltagardemokrati,…

Etter å ha sammenlignet ulike inntaksmodeller i videregående skole i Oslo, er forskerne sikre: Karakterbaserte inntak gir uten sammenligning størst segregering.

Den som värnar valfriheten i skolan har all anledning att oroa sig över glädjebetyg, skriver Svend Dahl på ledarplats.

Poängen med det fria skolvalet är att göra medvetna val. Därmed blir SCB:s bedömning att inte lämna ut uppgifter om genomströmning, betyg och elevsammansättning till SKR – Sveriges kommuner och regioner - ett steg i helt fel riktning och något vi är angelägna om att lösa, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.