Tydligare styrdokument, mer planeringstid och en obligatorisk verksamhet. Det är Lärarförbundets tre krav för att förbättra förskoleklassen.  

Efter sjutton år i skuggan har förskoleklassen nu åter hamnat mitt i den politiska hetluften och föreslås bli obligatorisk.

Förskoleklassen är en egen skolform som är lite bortglömd i styrdokumenten, vilket gör uppdraget en aning oklart.

Förskoleklassen har hamnat i den politiska hetluften. På Påskallaviksskolan har de redan rivit stängslen mellan sexårsverksamheten och ettan.  

Min dotter Anna har många glada minnen från det år hon gick i »sexårs« på en förskola, skriver Annica Grimlund, chefredaktör Lärarnas tidning.  

Regeringen vill nu, precis som alliansen, att förskoleklassen ska bli obligatorisk. Och den vill höja kvalitén på både förskoleklasserna och fritidshemmen med nya läroplaner och mer personal.

Regering och opposition strider om formerna för ett obligatoriskt skolår för sexåringar. Lärarförbundets ordförande oroas av att den unika förskolepedagogiken försvinner med alliansens förslag.

Förskoleklassen blir kvar antingen som en obligatorisk egen skolform eller som en del av grundskolan. Förskollärarna blir fortsatt behöriga att undervisa i förskoleklassen, enligt ett nytt direktiv till utredningen om grundskolan.

Trots att förskoleklassen inte är en obligatorisk skolform bedrivs en del pedagogisk verksamhet där – det är alltså inte bara lek.

Lustfyllt och meningsfullt är ledorden för Annika Andréasson och Birgit Allard, som är årets Ulla-Britta Bruun stipendiater. De vill att barnens inlärning ska ske i ett naturligt sammanhang, utifrån varje barns egna intressen.

Tolkningarna blev för många och utbildningen är inte likvärdig. Därför förtydligar Skolverket förskoleklassens uppdrag.

Förskoleklassen är en bro till den vanliga skolan, som har sett lite olika ut. Nu ska den bli lika för alla. Skolverket går ut med instruktioner.