Det är dags för skolpolitiker att ta hänsyn till forskning när man arbetar med skolreformer, skriver skolexperten Per Kornhall.

Sveriges ambition att vara en ledande kunskaps­nation skadas av brister i utbildnings­systemet och av att vi börjar framstå som ett skräck­exempel i bemötandet av internationella forskare, skriver professor Alexandra Waluszewski.

I skoldebatten påstås ofta att friskolor sätter glädjebetyg för att locka elever. I verkligheten är det dock svårt att hitta stöd för att så är fallet – de studier som sägs indikera detta tillåter sällan att man drar några säkra slutsatser om skillnader mellan olika huvudmän, skriver Erik Lakomaa, EHFF Handelshögskolan i Stockholm.

I ett försök att minska skolsegregationen stängde Trollhättans kommun två skolor och skapade nya konstellationer under 2021, något som väckte mycket debatt och oro. Nu visar en ny forskningsrapport att åtgärden gav effekt.

Trollhättans beslut att att stänga skolor och bussa eleverna till andra skolor var rätt, det skriver forskare från Högskolan Väst som följt projektet. Men det finns utmaningar både för lärare och elever gällande skolarbete och attityder. "Det finns såklart utmaningar som kommit under processens gång", säger Ylva Svensson, docent.

Det är en övervägande positiv bild som målas upp efter Trollhättans beslut att stänga två skolor och flytta elever.Det visar Högskolan Västs rapport.Syftet med flytten var att minska skolsegregationen i kommunen och hösten 2020 flyttades drygt 270 elever.

För att försöka bryta segregationen stängde kommunen två skolor i Trollhättan – och elever bussades till andra skolor. Två år senare menar en ny forskningsrapport att försöket var positivt.

Nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet får inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina kunskaper i svenska. Det är ett större hinder för dem än bristande språkkunskaper. Det konstaterar forskaren Andreas Nuottaniemi vars avhandling om ungdomar på språkintroduktionsprogrammet valts till favorit av Lärarpanelen.

Att lärarna är legitimerade spelar större roll för elevernas betyg i matematik än i svenska. Det visar en gigantisk undersökning genomförd av tre pedagogikforskare.

Nu finns starkt empiriskt stöd för att man tidigt kan identifiera elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan. Resultatet på nationella proven i årskurs 3 kan användas som markör för behovet av tidigare insatser, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik Strömstad akademi.

Skolverkets förslag till ny digitaliseringsstrategi får kritik av forskningsinstitutet IFAU. Det saknas vetenskapligt stöd för att digitala verktyg gynnar inlärningen, framför allt i förskolan och lågstadiet.

Mobiltelefonerna är redan en del av skolans infrastrukter för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det konstaterar forskaren Anita Grigic Magnusson vars avhandling om elevers användning av privata mobiltelefoner i klassrummet valts till favorit av Lärarpanelen.