Regeringen satsar tre miljarder på elitforskning under de kommande tio åren. Det avslöjar i dag utbildningsminister Jan Björklund. - Ett bra initiativ, säger en av Sveriges ledande forskare.

Regeringen ska satsa tre miljarder kronor på elitforskning under de kommande tio åren. Elitprogrammet för de yngre ska skapas av Vetenskapsrådet, skriver Jan Björklund.

Regeringen satsar tre miljarder kronor på elitforskning under den kommande tioårsperioden. Svensk forskningspolitik har länge styrts av en socialdemokratisk jantelag, nu är det hög tid att vi satsar på eliten, skriver Jan Björklund.

"Skolans avreglering orsak till att alltfler unga kan tänka sig diktatur", löd rubriken till pressutskicket från Göteborgs universitet. Hur når man slutsatsen att skälet är skolans avreglering? Det enkla svaret: Det gör man inte, skriver Sanna Rayman i en ledare.

Ett nytt forskningsinstitut för lärande och en starkare organisation för skolutveckling. Det förslaget kommer att finnas med i Socialdemokraternas förslag till budget som presenteras i början av oktober. "Vi kommer att anslå 25 miljoner kronor första året för uppbyggnad av institutet", skriver Ibrahim Baylan (S).

Forskningspolitikens ovilja att satsa på långsiktiga och fria forskningsmiljöer gör att forskningen i Sverige på sikt kommer bli sämre. Något som skadar ­hela samhället, skriver Felix Antman Debels på ledarplats.

Utbildningsminister Björklund vill se en elitsatsning på forskning. Beskedet kom i FP-ledarens sommartal i ett soligt Göteborg på söndagen.

Regeringen måste se den bredare samhällsnyttan av forskning och bryta sin ensidiga inriktning mot medicin och teknik. I forskningspropositionen efterlyser vi därför satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap, skriver ledningen för Stockholms universitet.

Gymnasieläraren Anders Nimmermark berättar att han alltid funderat lite på det där med forskning. Nu blir det äntligen av.

Unga svenskar litar mindre på sina medmänniskor än äldre. Ett hårdare klimat i skolan och en hög ungdomsarbetslöshet pekas ut som orsaker.

Sverige behöver breda och starka forskningsmiljöer, både inom universitet, högskolor och inom företag, skriver Magdalena Anderssson (S) och Per Bolund (MP), som vill ha besked om regeringen är beredd att göra upp inför höstens proposition.

Elever uppskattar att kemiundervisningen är lärarcentrerad. Mer laborativt arbete och en närmre koppling till vardagslivet är möjliga förbättringar. Det visar en ny enkätstudie bland 372 elever och 18 lärare på det naturvetenskapliga programmet.