Elever som lyfts fram och känner sig delaktiga i klassrummet mår bättre. Det visar en avhandling vid Mittuniversitet.

Svenskämnet i gymnasie­skolan används inte för att träna kritiskt tänkande och diskutera demokratiska värde­ringar på det sätt som läro­planen säger. Den slutsatsen drar Anna-Karin Wyndhamn i sin avhandling.

Nästan åtta av tio lärare säger att bristen på tid är ett stort hinder. Men här håller skolledarna, deras chefer, inte alls med. Det skriver Helena Reistad, chefredaktör på Chef & Ledarskap.  

De tydliga skillnaderna i uppfattning mellan lärarkåren och skolledarna är problematiska, skriver Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare på Vetenskap & Allmänhet, om svårigheten att ha en skola på vetenskaplig grund.

Fyra av fem lärare anser inte att de har tid att ta del av nya forskningsresultat. Det visar en undersökning från Vetenskap och Allmänhet.

Tidsbrist och brist på stöd från skolledare hindrar lärare från att uppdatera sig om ny forskning om skolan. Det visar en ny undersökning från Vetenskap & allmänhet.

I dag börjar många skolan och en fråga som engagerar många är klassernas storlek. "Den mest trovärdiga forskningen visar att de som går i en mindre klass klarar sig bättre än de som går i en större", säger Björn Öckert, forskare på IFAU.

Relationen mellan lärare och elever är avgörande för elevens motivation och lärande. Läraren och forskaren Annika Lilja har skrivit en avhandling om hur man vinner elevernas förtroenden.

Nio av tio lärare upplever att de inte har tid ta till sig ny forskning och knappt hälften anser att det inte ingår i arbetsuppgifterna, enligt ny rapport från utbildningsutskottet.

Skolpersonal upplever ett stort behov av kunskap från ny forskning för att kunna utveckla undervisningen. Det visar en ny rapport från utbildningsutskottet, skriver Ibrahim Baylan och Cecilia Dalman Eek (S).