Effektivt utnyttjande av tiden utan för många störningsmoment är viktigt för elevernas utveckling, visar spanskläraren Anna Ponnerts avhandling.

Nu har startskottet gått för arbetet i det nya skolforskningsinstitutet. I ett års tid har forskare i sexton olika projekt tagit fram forskningskartläggningar som institutet har att utgå från i sitt arbete med att slå en bro mellan forskning och skola.

Det nystartade Skolforskningsinstitutet bör inte bara samla in och sprida resultat från forskningen utan också arbeta för att den verkligen når fram till klassrummen och förstås. Dessutom bör lärare enligt Vetenskapsrådet få vara delaktiga då det gäller vad det ska forskas om.

I ljuset av de senaste Pisa-undersökningarna som visar sjunkande resultat i svensk skola är det viktigt att stärka skolans vetenskapliga grund och användningen av forskningsresultat i förskola och skola. Vetenskapsrådet avrapporterar nu kartläggningen inom projektet Skolforsk som underlag för det nyinrättade Skolforskningsinsitutet.

Välfärden är ett problemfyllt område – och ständigt aktuellt. Trots goda föresatser tycks det svårt att infria vallöftena. Karin Hermansson, Ifous, och Hans Winberg, Leading Health Care, menar att det behövs gränsöverskridande institut liknande branschforskningsinstituten även på välfärdens område. Några finns redan.

Lärares deltagande i utvecklingen av undervisningen ett väl belagt sätt att långsiktigt och hållbart förbättra sin praktik, skriver Malin Tväråna, gymnasielärare och filosofie licentiat i didaktik, i en replik.

Det nya Skolforskningsinstitutet kommer att fungera som ett stöd för lärares professionalisering genom att bidra med kvalificerad kunskap från forskningen, skriver företrädare för institutet i en replik.

Om du vill att barn ska säga sanningen, så hota det inte. Då blir effekten den motsatta, visar ett forskningsexperiment.

Alltför länge har avståndet mellan forskningsresultat och undervisningen i klassrummen varit för långt, skriver Bo Jansson, ordförande Lärande Riksförbund.

I Strövelstorp i Ängeholms kommun har ett projekt de senaste åren lett till förbättrade skolresultat. Nyckeln har varit att lärarna forskar kring sin egen undervisning.

Under fredagen mötte 300 forskare runtom i Europa skolelever och allmänhet under den så kallade forskarfredagen.

Visst är små klasser viktiga – men lärarens kompetens är mycket viktigare. Det är en betydligt mer kraftfull faktor än klasstorlek, säger Jan-Eric Gustafson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.