Olika människor kan behöva olika slags undervisning för att lära sig samma sak. Det visar ny forskning. Bilder av hjärnan visar att lärandet är en individuell process hos varje person – och att vi i framtiden kanske måste tänka om helt när det gäller inlärning.

För att den svenska skolan ska utvecklas behöver den följa nya forskningsrön, lämna katedern och välkomna nya och fler sätt att lära, skriver skolpolitikerna Louise Malmström och Nicklas Rudberg (S) tillsammans med Anders Szczepanski, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet.

Den kan skapa mening och närvaro i mötet med eleverna. Anna-Carin Bredmar har forskat kring lärares arbetsglädje.

Arbetsglädjen är en fundamental del av läraryrket. Den skapar en känsla av hemvist och trygghet, och öppnar läraren för olika handlingsmöjligheter. Det slås fast i en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.

Datorer i skolans svenskundervisning påverkar hur gymnasieelever skriver. Eleverna hoppar över förberedelser och förlitar sig helt på stavningsprogram. "Det digitala skrivandet är en helt ny skrivprocess", konstaterar Marie Nordmark, som har forskat kring digitalt skrivande i gymnasieskolan.

Elza Dunkels, forskare vid Umeå universitet, gästtwittrar den här veckan på kontot @sweden. Hon är en av få som får chansen att twittra på Sveriges egna officiella konto som har nästan 70 000 följare. – Jag kommer troligtvis att twittra om min forskning, mitt stora och kaotiska familjeliv och om Umeå, Europas kulturhuvudstad, säger hon.

Regeringens har nyligen presenterat direktiven för det nya skolforskningsinstitutet. Men bläcket har knappt torkat innan kritiken kommer.

En miljon kronor till en förstudie under nästa år för en attraktiv skola. Det har Lilla Edets kommun tilldelats från Europeiska socialfonden.

Samtidigt som utbildningsminister Jan Björklund kommenterade Pisa-resultaten presenterade han ett nytt skolforskningsinstitut. Myndigheten föreslås inleda verksamheten i september 2014.

Skolan sysslar med korvstoppning och skapar sedan specialgrupper för de som inte klarar tempot, visar ny forskning. Den stora bristen är att lärarna inte skapar lust hos eleverna, enligt docent Joanna Giota som på uppdrag av Skolverket sammanställt den kunskap som finns på området.