Idag presenterade regeringens särskilda utredare, Cecilia Christersson, betänkandet Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. "Men det måste också finnas något att samverka om. Utan tillräckliga forskningsmedel så finns en risk för att utredningens förslag ändå inte får någon verkan", säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund. Det behövs både mer direkta forskningsmedel till lärosätena och mer…

Hur kan lärosäten och skolhuvudmän skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund som utbildning enligt skollagen ska vila på? I betänkandet "Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring" kartläggs och redogörs för befintlig samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän kring praktiknära forskning (pdf).

Praktiknära forskningsprojekt kan kräva förändringar i skollagen, särskilda samverkanstjänster på lärosätena så att forskare kommer ut i skolan, översyn av examensordningar så att framtida lärare och förskollärare får kunskap i forskningsmetodik. Det är några huvudpunkter i det betänkande Cecilia Christersson, vicerektor vid Malmö universitet, lämnar i dag till regeringen.

Tisdagen den 6 mars överlämnar Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan sitt betänkande till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Till hösten startar en ny forskarskola i idrottsdidaktik. Målet är att stärka kvaliteten på lärarutbildningen i idrott och hälsa. Målgruppen är ännu ej disputerade lärar­utbildare.

Detta är del 5 i en granskning av hur genusvetenskapens teorier blir alltmer dominerande på svenska universitet och på många andra områden. Del 1, del 2, del 3 och del 4.

Hjärnforskningen vinner mark i skolan. Råden duggar tätt. Lärare gör sitt bästa för att ta till sig rönen – om vad elever behöver för att må bra och prestera bättre. Men med trenden följer också risk för trivialisering och överdrifter.

Det finns förvånansvärt lite forskning att luta sig emot när det gäller skolor och dess utformning. Det är därför mycket magkänsla i beslutet om Ulricehamns framtida högstadieskola, skriver Henrik Ericksson på ledarplats.

Svensk högre utbildning och forskning har svårt att klara den internationella konkurrensen, skriver Agneta Bladh, särskild utredare Internationaliseringsutredningen.

Det behövs en aktör som stimulerar FoU-samverkan och praktiknära forskning. Ifous är gärna en sådan ”maktfaktor”, skriver vd:n Marie-Hélène Ahnborg, i en kommentar på Lärarnas tidnings granskning av Skolportenkoncernen. Lärarnas tidning svarar.

Högskolor har fått incitament att bygga en större forskningsverksamhet än vad det statliga anslaget räcker­ till, och har ­därmed blivit kroniskt beroende av externa bidrag. Detta ­leder till mindre frihet att välja forskningsfrågor och allt mindre tid för undervisning, skriver professor Gunnar Karlsson.

Sverige vill under sitt ordförandeskap 2018 arbeta för ett effektivt nordiskt samarbete kring forskning och en ökad nordisk samverkan kring kvalitet i högre utbildning. Ett innovativt och konkurrenskraftigt Norden är målsättningen.