Örebro universitet är ett av sju lärosäten i landet som valts ut till en nationell kartläggning av hur universitet och högskolor jobbar med pedagogiskt utvecklingsarbete.

Från i sommar står det i förskolans läroplan att förskolor ska använda digitala verktyg, som surfplattor, med barnen. Förskoleforskarna är entusiastiska. Men det saknas forskning om små barn och digital teknik.

Vi behöver ta itu med både problemet att pojkar halkar efter i skolan och jämställdhetsfrågorna – och titta på hur de hänger ihop. Det skriver Kerstin Tham, rektor vid Malmö universitet.

Förutom att tillgodogöra sig forskning måste lärare också själva kunna forska, medverka i forskning och forma forskning. Det kräver tillgång till forskningsresultat. Därför ställer sig Lärarförbundets vetenskapliga råd nu bakom Plan S, skriver Eva Alerby, professor i pedagogik, Luleå tekniska universitet, m.fl.

I många skolor har elever med läs- och skrivsvårigheter i flera år använt appar för att kunna hänga med i skolans olika ämnen. Samtidigt har det funnits en oro för att apparna skulle göra att elevernas läs- och skrivsvårigheter förvärras. Forskning från Linnéuniversitetet visar dock att oron kan vara obefogad.

Universitet och högskolor som tillhandahåller utrustning, personal och kompetens för forskning behöver kunna ta ut avgifter från företag, andra lärosäten eller organisationer som använder forskningsinfrastrukturen. Nu ger regeringen Ekonomistyrningsverket i uppdrag att föreslå en metod som möjliggör avgiftsuttag för användande av forskningsinfrastruktur.

Forskarna Patrik Hall och Ulf Sandström: Utveckla en tillitsbaserad styrning av universitet och högskolor.

Större skillnader i studieresultat mellan skolor och en förstärkning av boendesegregationen. Dessa är exempel på vad det marknadsutsatta utbildningssystemet i Sverige lett till. I en ny bok beskriver en rad forskare utvecklingen av det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar lärare, elever och rektorer.

På Kungliga tekniska högskolan i Stockholm är fem av sex professorer män. SVT Stockholm frågade några av skolans studenter vad de tänker om det. "I och med att andra universitet ligger bättre till så känns det som att det finns plats att bättra sig," säger en av dem.

Professorerna är “vetenskapens verkställande direktörer” på sina lärosäten. Men fortfarande är mer än sju av tio män, trots att kvinnor är i majoritet bland studenterna. Det visar en kartläggning som gjorts av det opinionsbildande institutet Allbright i Stockholm.

Sveriges universitet och högskolor ska blicka framåt och rusta samhället inför framtiden. Men tvärtemot utgör akademin i dag några av samhällets främsta bakåtsträvare. Trots att våra lärosäten länge har dominerats av kvinnor har männen sju av tio toppjobb som professorer. I intervjuer med studenter, lektorer och professorer framträder en dyster bild av en akademi som…