Folkhögskolans pedagogik fångar upp många unga med svårigheter som misslyckats i gymnasiet. Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping har 100 års erfarenhet av att ge människor en andra chans.

En kille som tröttnat på en mansdominerad bransch. En tjej som inte längre kan jobba på restaurang efter att hon skadat axeln. Och Martin, 21 år, som vill lära sig bättre svenska för att kunna bli författare. Alla går de allmän linje på Kävesta folkhögskola.

När Daniel Berton blev rektor för fyra år sedan, 35 år gammal, fattade han ett avgörande beslut, både för sig själv och för skolan och genomförde ett paradigmskifte i synsättet på pedagogiken.

I den nya rapporten "Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar" från Encell ger deltagare, lärare och rektorer på folkhögskola sin syn på varför det fungerar. (pdf)

"Undervisningen blir ett socialt sammanhang där folk med liknande erfarenheter kan mötas och knyta samman," säger Naida Begovic, lärare på Kista folkhögskola. Etablering och integration genomsyrar all undervisning på skolan.

Socialdemokraterna vill bygga ut folkhögskolan med ännu fler utbildningsplatser.

Folkbildningsrådet vill avsätta 195 miljoner kr för ett lärarlyft i folkhögskolan.

Bygg ut folkhögskolan med ytterligare 2000 platser. Det föreslår Folkbildningsrådet i sin budget för 2020–2022. Man vill också höja bidraget för varje studieplats i folkhögskolan och komma upp i samma ersättningsnivå som fristående gymnasieskolor får för en gymnasieplats.

Folkhögskolan är bra på att möta deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Men det finns också risk för institutionalisering. Det säger Martin Hugo, medförfattare till en ny rapport där man intervjuat deltagare på folkhögskola med högfungerande autism.

I en riksdagsmotion vill Sverigedemokraterna ta bort två av tre platser i allmän kurs. "Det skulle vara förödande för dem som står längst ifrån utbildning och arbetsmarknad", säger Thomas Nilsson, rektor på Gotlands folkhögskola.

Det är egentligen en konstig ordning. Varför tror regering och riksdag att det är billigare att undervisa deltagare på folkhögskola än vad det är att undervisa elever på en fristående skola i gymnasiet? Det här har Folkbildningsrådet –med all rätt – reagerat på i sin senaste budget.

Folkhögskolan har stor betydelse för de som riskerar utanförskap och ger möjlighet att ta del i samhället på samma villkor som andra samhällsmedborgare, skriver Ambika Hansell Ek i sin krönika.