Antisemitiska glåpord. Rasistiska uttalanden mot flyktingar. Elever som lockas av IS-rekryterare. Hälften av rektorerna i DN:s undersökning har tvingats hantera extremism bland sina elever.
”För att möta hotet från den växande extremismen så måste följande göras: Ge skolkuratorer mer tid för varje elev och satsa på skolpersonal som har möjlighet att följa upp elevernas frågor och psykiska hälsa”, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, m.fl.
188 gymnasierektorer på kommunala svenska skolor uppger i en undersökning som Dagens Nyheter har gjort att de har varit med om att utomstående har försökt sprida extremistiska åsikter eller propaganda i, eller i direkt anslutning till, skolan. 29 stycken svara att det har hänt flera gånger.
När lärare förväntas rapportera elever med radikala åsikter till andra myndigheter riskerar skolans demokratiska uppdrag att sättas på spel. Det menar Christer Mattsson, som nyligen lade fram en avhandling om skolans roll i förebyggandet av våldsbejakande extremism.
Utvecklingen i samhället visar att arbetet mot extremism i skolan måste intensifieras. Och det räcker inte med enstaka punkinsatser. Det är dags för en kraftfull fortbildningsinsats för svenska lärare i frågor om tolerans, skriver Bengt Westerberg (L), fd partiledare, socialminister, samt statlig utredare om kampen mot främligsfientligheten 2011-2012.
På nogle gymnasier og erhvervsuddannelser er et mindretal af eleverne udøvere af religiøs og social kontrol, viser ny undersøgelse. Ministeren er bekymret over de »udemokratiske værdier«, men gymnasieorganisationer kan ikke genkende billedet fra undersøgelsen.
Ett verktyg som gör det lättare för rektorer och skolledare att hantera spänningsfält och undervisning om kontroversiella frågor i skolan. Utarbetat i samverkan mellan Österrike, Cypern, Irland, Montenegro och Storbritannien, med bidrag av Albanien, Frankrike och Sverige. (pdf)