Nästan hälften av flickorna i gymnasiet känner sig stressade flera gånger i veckan. Det är nästan tre gånger fler än bland pojkarna.

Alla Uppsalas pojkar i grundskolan ges möjlighet till vaccinering mot HPV-viruset genom vaccinationsprogrammet. Ett virus som i värsta fall kan leda till cancer. "Vi hoppas att pojkarna vaccinerar sig," säger Louise Diös, skolläkare.

Många unga vuxna i dag har så stora brister i språk-, läs- och skrivförmåga att de har svårt att möta arbetsmarknadens krav. Utöka därför elevhälsan med logopeder så fler elever får möjlighet att stärka sitt språk och sin förmåga att läsa och skriva, anser bland andra Elvira Ashby, logoped, författare och ledamot i Svenska Logopedförbundet.

Låt Region Skåne få ansvar för skolhälsovården, skriver Marlen Ottesen och Anneli Eskilandersson, Sverigedemokraterna.

Utgå inte från att det är ett introvert personlighets­drag som gör att en elev är ensam, betonar skolkuratorn Kajsa Sundell. En ordentlig utredning bör göras och i klassen kan man jobba i mindre och trygga grupper.

Unga i Norberg mår allt sämre, det har Fagersta-posten rapporterat. Men det är också en trend i hela länet – enligt region Västmanlands undersökning "Liv och hälsa ung 2020."

På nyöppnade Bobergsskolan i Stockholm finns en stark samsyn när det gäller elevhälsans bredare uppdrag. Receptet för framgången är tätt samarbete, systematiskt kvalitetsarbete och en rejäl dos tillit.

Gymnasieundervisning har bedrivits på distans i över två månader. För många blir det allt svårare att hålla i rutiner och koncentrera sig på studierna. I Karlstad söker allt fler gymnasieelever stöd hos elevhälsan när distansundervisningen tär på elevernas psykiska hälsa. Hör förstaårseleven Anna Söderberg och Birgitta Larsson, skoldirektör. (webb-radio)

Covid-19 har påverkat det hälsofrämjande arbete för barn och unga kraftigt enligt en enkät som Reacta gjorde under maj månad till verksamheter som arbetar med barn och unga. Totalt svarar 83 % att det hälsofrämjande arbetet har påverkats av Covid-19. Framförallt har gymnasieskolornas hälsofrämjande arbete påverkats p.g.a. distansundervisningen medan grundskolornas i mindre utsträckning.

En ökad klyfta mellan elevhälsan och första linjens vård gör att en del unga som behöver stöd hamnar mittemellan. En av riskerna med det är att normala reaktioner kategoriseras i ett diagnossystem för att de unga ska kunna erbjudas hjälp, skriver Ann Hammerlid och Anna Thom Olin.

För elever som brottas med psykisk ohälsa har pandemin gjort situationen än mer allvarlig. Social isolering och färre rutiner kan få dem att må ännu sämre.