Kommunernas hantering av elevhälsan varierar stort, visar Svenska Yles kartläggning. Behovet av fler psykologer och kuratorer har varit stort redan innan coronapandemin, och nu ökar trycket på elevvården ytterligare.
En stor del av elevernas vardag tillbringas i ett skolsammanhang. I det rådande läget kan skolverksamhet bedrivas i skolans lokaler, på distans eller genom en kombination av dessa. Oavsett form är det viktigt att skolan är och förblir en frisk- och skyddsfaktor i elevernas liv.
Rektor Anna Ulfves och personalen på Ullvigymnasiet i Köping har haft stora logistikutmaningar när de tvingades att ställa om all verksamhet under pandemin i våras. Med 1000 elever och 13 olika gymnasieprogram att ta hand om blir planeringen för den enskilde eleven svår, menar hon.
Elever med psykisk ohälsa kan få det extra svårt när många är hemma och studerar. Det blir svårare att hålla kontakt med eleverna, varnar kuratorn Jenny Moëll.
Det råder stora skillnader mellan hur väl distansundervisningen fungerar för elever på högstadiet – vissa elever har tyckt att det har varit svårare att få hjälp och andra att det har blivit lättare att koncentrera sig.
Under pandemiåret 2020 funderade många unga över framtiden och ekonomin. Färre unga i åldern 15-24 år upplever att de har möjlighet att påverka sina liv jämfört med 2018, enligt resultaten i den senaste Ungdomsbarometern.
Ökad psykisk ohälsa bland eleverna, och färre kontakter med elevhälsan. Så beskriver skolkuratorn Maria Bergstrand läget under pandemin. Distansundervisningen gör också att lärare får svårare att upptäcka när elever far illa. På Läraren.se listar experterna tecknen du behöver känna igen.
Ungas psykiska hälsa riskerar att försämras ytterligare av ökad ekonomisk stress i spåren av coronapandemin. Risken är också stor för att skolstressens negativa effekter kommer att bestå om inte betygssystemen ändras och den ökade polariseringen och segregeringen inom skolan bryts, skriver Curt Hagquist och Jan-Eric Gustafsson.
För elever vars tvångsbeteende upptäcks tidigt finns det hopp – både om en fungerande skolgång och ett bättre liv. Men många elever går genom skolan utan att få rätt hjälp, skriver Lena Nilsson och Helena Rönnberg, Svenska OCD-förbundet.
Stängda skolor innebär inte bara en risk för att de får en sämre utbildning utan också en risk för fysisk och psykisk ohälsa, skriver representanter för svenska barnläkarorganisationer i en debattartikel i Svenska Dagbladet.