I Sverige finns det cirka 400 000 personer med dyslexi. Marie Sjögren från Skurup är en av dem. I samband med dyslexiveckan sitter hon på Skurups bibliotek och informerar om detta vanliga funktionshinder.

Barn med ett annat moders­mål än svenska kanske också har ett annat alfabet och ett annat ljudsystem än det svenska. Ett nytt sätt att testa om dessa barn har dyslexi ­presenterades vid en forskningskonferens vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi är långtifrån ovanligt. Enligt Elevhälsan i Katrineholms kommun är det först under de senaste tio åren som det uppmärksammats på allvar.

Skolvärlden har träffat Petter, aktuell med boken ”16 rader”. Hör honom berätta om sina egna skolupplevelser, om hur han hoppas att boken ska plockas upp av lärare och användas i undervisningen och vad han tror krävs för att öka intresset för läsning bland dagens unga.

Med sin bok ”16 rader” – där han med egna låttexter försöker locka till ökad skriv- och läslust – visar Petter att skönlitteratur inte bara är nyttigt. Det är också coolt.

Alla elever måste få samma grundläggande möjlighet att lära sig att läsa och skriva, oavsett var man bor och går i skola. Enligt Skolverket saknade 22 procent av eleverna i årskurs 9 fullständiga betyg våren 2012. Kommuner med handlingsplan för grundskolan hanterar lösningar kring läs- och skrivsvårigheter mer strukturerat. Det borde alla kommuner kunna erbjuda…

En kartläggning som Demoskop har gjort visar att hälften av landets kommuner saknar en samlad handlingsplan för hur skolorna ska jobba med dyslexi.

En ny studie visar att hälften av kommunerna saknar en samlad handlingsplan eller direktiv till grundskolan hur de skall jobba med elever med läs- och skrivsvårigheter. Stockholms kommun, som beslutat dra in extrastödet till dessa elever, har valt att inte delta i studien.

Hälften av landets kommuner saknar en samlad handlingsplan eller direktiv till grundskolan om hur den ska jobba med dyslexi. Det visar en kartläggning som Demoskop gjort.

Skolorna i Stockholm får inte längre extraresurser för att ge barn med dyslexi särskilt stöd. Dyslexi upphör att vara ett giltigt skäl från och med höstterminen.

"Jag kan stå ut med att behöva söka nytt arbete, men jag kan inte stå ut med tanken på att våra elever ska slussas tillbaka till en skola som inte kan tillgodose deras behov på samma sätt som vi kan". Så skriver Sara Torstensson Tynelius, lärare på en resursskola i Solna, i ett brev till SvD.

Dyslektiker får inte använda hjälpmedel på vissa delar av nationella proven. Kritiker påtalar brister i likvärdigheten och jämför med att ta bort glasögonen för elever med synnedsättning.