Skolorna i Stockholm får inte längre extraresurser för att ge barn med dyslexi särskilt stöd. Dyslexi upphör att vara ett giltigt skäl från och med höstterminen.
"Jag kan stå ut med att behöva söka nytt arbete, men jag kan inte stå ut med tanken på att våra elever ska slussas tillbaka till en skola som inte kan tillgodose deras behov på samma sätt som vi kan". Så skriver Sara Torstensson Tynelius, lärare på en resursskola i Solna, i ett brev till SvD.
Dyslektiker får inte använda hjälpmedel på vissa delar av nationella proven. Kritiker påtalar brister i likvärdigheten och jämför med att ta bort glasögonen för elever med synnedsättning.
Vad händer när diagnoser fastställs sent i livet, och skolan varken förstår eller hjälper till när barnen har det svårt på lektionerna? Marias tre barn vet.
Dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas när Föräldraföreningen för dyslektiska barn arrangerar en mässa på Stadsbiblioteket i Ängelholm nu på lördag.
Nu kontrolleras och kvalitetsgranskas arbetet för att förutsäga, upptäcka och kartlägga läs- och skrivsvårigheter som är karaktäristiska för dyslexi bland barn och ungdomar.
En risk med att inte remittera för dyslexiutredning kan vara att skolan missar elever med språkstörning. Det menar Ulrika Guldstrand, ordförande i Svenska Logopedförbundet.
Elever med dyslexi får för dåligt stöd i skolan. Många lär sig aldrig att läsa och skriva trots att de skulle ha kunnat göra det, visar Anna Fouganthines avhandling.
Det är inte acceptabelt att dyslektiker inte får rätt hjälp i skolan. Det säger för- och grundskolechefen Carin Mellqvist i Söderhamn. Nu, inför sista terminen i grundskolan, ska Kalle få det stöd hans föräldrar kämpat för i nio år.
Sollefteå ligger i framkant när det gäller stöd till elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Det satsas mycket på extra resurser, information och tekniska hjälpmedel. – Skillnaderna kommunerna emellan är stora, men jag är jättenöjd med stödet vi fått här, säger Carina Falk från föräldraföreningen för dyslektiska barn.