Ökat samarbete, högre tempo och mer resurser krävs om Sverige ska lyckas nå målen i den nationella strategin för digitalisering av skolan.

Det är lätt hänt att fokusera allt för mycket på tekniska lösningar för att förhindra fusk vid distansundervisning, glöm inte att också arbeta med elevernas attityd till fusket, påminner läraren Erik Winerö.

Pandemin belyser vikten av att skolan har goda kunskaper om digitalisering. Men endast två initiativ i den nationella handlingsplanen är genomförda. Nu behöver arbetet växlas upp.

Kreativa lektionsupplägg, zoomfika och teknikflow. Den påtvingade distansundervisningen har lett till nya positiva erfarenheter för många lärare. Men även till oro för deltagare som försvinner eller halkar efter – och en massa extrajobb.

9 av 10 lärare uppger att tekniken fungerar väl under corona. Samtidigt känner nästan lika många en ökad arbetsbelastning.

Användningen av digitala läromedel ökade med flera hundra procent de första veckorna efter att gymnasieskolorna stängde. Samtidigt blöder många av företagen efter att ha satsat stora resurser på en situation som är tidsbegränsad.

Majoriteten av kommuner och enskilda skolhuvudmän uppger att de utgår från den nationella digitaliseringsstrategin när de formulerar mål och planer för sin verksamhet. Det visar vår uppföljning om digitaliseringen i skolan. (pdf)

Lillstjärnans förskola i Malmö och Liljeborgsskolan i Trelleborg – de är vinnarna av årets svenska eTwinning-priser. Skolorna belönas av Universitets- och högskolerådet (UHR) för framgångsrika digitala samarbeten med skolor i andra länder. Priset: presentkort för inköp av teknik till nya digitala projekt.

För elever som brottas med psykisk ohälsa har pandemin gjort situationen än mer allvarlig. Social isolering och färre rutiner kan få dem att må ännu sämre.

Videosamtal med kuratorn, sms från skolsköterskan. Digitala verktyg gör det möjligt för skolor att nå utsatta elever på distans – men vissa grupper går under radarn.

Debattörerna: För få kvinnor i it-branschen.