På Norrboda förskola välkomnas förstärkningen av digital kompetens i läroplanen. De nya verktygen ökar tillgängligheten, betonar specialpedagogen Agneta Lundbeck-Jansson, som i dag är med på en interaktiv sagostund.

Läs- och skrivappar kan förbättra läsförmågan hos elever med grav dyslexi lika mycket som traditionell specialpedagogisk undervisning. Det visar en ny studie vid Linnéuniversitetet.

Artificiell intelligens används nu för att analysera elevernas läsförmåga. Det digitala testet tar bara några minuter. – Metoden ger en bra bild av vad varje elev behöver träna på, säger läraren Catharina Wahlund.

Det växande utbudet av digitala verktyg öppnar nya möjligheter för elever som behöver särskilt stöd. Men det ställer också höga krav på att lärarna har en medveten strategi, säger Stefan Bonn, rådgivare i digitalt lärande på SPSM.

Språk, matematik och struktur för dagen. Ulrika Jonson, IKT-pedagog i Södertälje kommun, tipsar om digitala verktyg som kan öka tillgängligheten för eleverna.

I specialläraren Anna Bergströms klassrum är programmering, robotar och smarta tavlor vardagsmat. Hon är så bra på att undervisa med digitala verktyg att hon nominerades till lärarpriset Guldäpplet 2018.

Skolplattform, skolwebb, skolblogg, skolportal. "Kärt" barn har många namn. Sven Olov Karlsson ger en liten lektion i vedermödorna kring ett allt vanligare verktyg.

Många skolor och förskolor har slutat att dela ut namn- och adresslistor till föräldrar efter att den nya dataskyddsförordningen, GDPR, trätt i kraft. Men om det finns en rättslig grund är det inte förbjudet, enligt Datainspektionen.

Om tre år ska de nationella proven vara digitaliserade enligt Skolverket. Helena Kvarnsell, lärare på Björknässkolan, säger att det är bra att behoven har förtydligats.

Datorer eller surfplattor med tangentbord till alla elever som gör ett nationellt prov, en skärmstorlek på minst 9,6 tum och en internetuppkoppling som klarar att alla elever gör provet samtidigt. Det är några av de tekniska förutsättningar som måste vara på plats i landets skolor när digitala nationella prov införs 2022.

Internet, skärmar och digitala redigeringsverktyg ger nya förutsättningar för undervisningen. Möjligheterna är stora men hur ska de utnyttjas utan att ämnesinnehållet går förlorat?

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten? Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?