Kurser i kommunikologi är förödmjukande för de deltagare som genomskådar det – och vilseledande för dem som inte gör det. Det är mycket egendomligt att Sverige helt saknar kvalitetskontroll av offentligt finansierad fortbildning. Det skriver professor Anne-Christine Hornborg.

Regeringen vill införa tydligare skrivningar i skollagen om tilläggsbelopp som kan betalas ut för särskilt stöd. Den tidigare skrivningen har medfört att alltför många ansökningar avslås, enligt regeringen.

Inte så sällan ingår pseudovetenskaper i olika försök att manipulera människor för politiska, kommersiella eller andra syften. Därför får skolan aldrig ge upp ambitionen att ge eleverna insikter som gör att de kan värja sig och använda sitt eget kritiska förnuft, skriver Håkan Holmberg på ledarplats.

En kommunikolog använder inte en specifik metod eller modell från utbildningen i kommunikologi, eftersom varken utbildningen eller kunskapsområdet innehåller några metoder eller modeller, skriver kommunikologerna Bea Ahlperby, Ewa Jonason och Susanne Björklund.

Det har hävdats att ”naturkunskap” inte ska vara ett naturvetenskapligt utan ett samhällsvetenskapligt ämne, att naturvetenskap för att vara intressant för ungdomar måste ”diskuteras kritiskt i sitt sociala sammanhang”, att natur- vetenskapen upplevs av eleverna som ”en främmande kultur” som ”ger svar på frågor som aldrig ställts”. För oss naturvetare tycks dessa påståenden fördomsfulla och…

”Förmågor förutsätter kunskaper. Vilka i sin tur förutsätter en undervisande lärare”, skriver läraren Mikael Rydén i en debattreplik.

Framgångsrika företag kännetecknas av att de snabbt kan ställa om för att möta nya behov. Det borde också gälla skolan. Skolverket undrar vad som kan ge läraryrket ökad legitimitet. En skola som tillhandahåller människor kunskap som rustar dem för dagens samhällsutmaningar är åtminstone en del av svaret, skriver Per Kristensson, professor vid Karlstads universitet.

Mystik och pedagogiskt kvacksalveri tar sig alldeles för lätt över tröskeln till våra klassrum. Lärarna borde göra uppror mot skolans inbillade vidsynthet, skriver Carl Johan von Seth på ledarplats.

Flera skolor i Sverige avbryter lektioner för att under några minuter låta eleverna göra så kallade långsamma smarta hjärnrörelser, ibland i tron att det kan förbättra inlärningen av matematik och läsförståelse. Idéerna är hämtade från kommunikologi - en pseudovetenskap som sågas av modern hjärnforskning.

Om hur pseudovetenskapliga så kallade smarta hjärnrörelser sprids på svenska skolor - och påstås underlätta inlärningen av matematik - trots att det saknas stöd i seriös forskning.

Att göra alla ämneslärare ansvariga för svenskundervisningen, och att dela in språkintroduktionen i tre spår, är framgångsreceptet för Mälargymnasiet i Järfälla.

Särskilt begåvade barn har fått en egen lärare. I alla fall i Simrishamns kommun där Ola Olsson har fått en förstelärartjänst för att sätta fokus på och sprida kunskap om de särskilt begåvade eleverna.