In en orolig värld där samhället tampas med demokratiska utmaningar är det viktigt att skolan och folkbildningen får stöd för att kunna upprätthålla och stärka det goda demokratiarbete som görs. På uppdrag av regeringen har Forum för levande historia och Skolverket utvecklat en ny arbetsmodell, Demokratistegen.

För att öka ungas kunskap inför EU-valet den 9 juni planeras nu för skolval i högstadie- och gymnasieskolor. ”En bra möjlighet”, tycker 18-åriga Adam Sernfalk i Söderköping. Förstagångsväljaren Ella Listenius i Söderköping hoppas få tid att hinna läsa på innan valet i juni.

Unga ser allt dystrare på framtiden och tron på demokrati och politiskt engagemang minskar. Det visar en ny undersökning.

I årets Generationsrapport vill vi belysa några av de förändringar som skett under de senaste åren, med fokus på ungas syn på samhället och tillvaron. I detta avseende skiljer sig rapporten något från tidigareupplagor, som snarare fokuserat på ett längre tidsperspektiv. (pdf)

Ungas engagemang för samhällsfrågor som klimat och politik minskar. I en orolig värld väljer de att fokusera på trygghet och sådant de kan kontrollera själva, enligt en rapport från Ungdomsbarometern.

Var femte kille tror inte att ”demokrati är det bästa styrelseskicket i alla lägen”. Det är en av slutsatserna i Ungdomsbarometerns generationsrapport.

Sjätteklassarna på Östergårdsskolan i Halmstad deltar på onsdagen i Fria ordets dag – en digital lektion om yttrandefrihet, källkritik och sociala medier.

Danske elever ligger igen i top, når det handler om viden og tiltro til den demokratiske samfundsmodel, har en international måling igen slået fast. Men det går ikke så godt, som det har gjort. Forsker kalder resultatet "tankevækkende".

Kunskapsnivån i läsförståelse minskar och många lärare tror att det kommer få allvarliga konsekvenser för elevernas framtid. "I förlängningen är det ett hot mot demokratin. Folk borde vara oroliga. En demokrati behöver utbildade och kritiskt tänkande medborgare", säger läraren Karin Herlitz.

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

Samtidigt som svenska elever toppar i demokratikunskaper, enligt undersökningen ICCS, lägger regeringen förslag som i praktiken innebär minskat elevinflytande. "Jag tror en anledning till att Sverige ligger högt är att svenska skolan praktiserar demokrati", säger forskaren Stefan Cohen.