Isak Skogstads förslag är bra, men kan bli betydligt bättre. Den skarpa gränsen mellan godkända och icke godkända betyg leder till att det sociala uppdraget blandas med kunskapsuppdraget. Därför kan vi få mycket större effekt ur förslaget om vi gör som ledande skolforskare föreslagit och luckrar upp godkäntgränsen, skriver Markus Stoor, högstadielärare och doktorand.

Den som tror att 28 olika lärosätens uppläggning och innehåll för det stora antal lärarprogram som finns kan beskrivas med dessa tre lösryckta teser kan inte tas för annat än totalt okunnig. Eller för att använda Dousas eget favoritvokabulär: det är helt enkelt flummiga påståenden, skriver pedagogikforskaren Michael Tengberg.

Replik från Riksföreningen för skolsköterskor om elevernas hälsa.

De som argumenterar för att universitetsutbildning nästan enbart är signalering missar dock en faktor – bildning. Den breda bildningen som utbildning medför har värden som är svåra att ekonomiskt kvantifiera, skriver Jonas Grafström, forskare på Ratio och gästlektor på Luleå tekniska universitet.

Lärarnas kunskapsförmedlande roll har underminerats och ersatts av att verka som mentorer för elevens personliga utveckling. Skolan måste återta fokus på kunskap för att minska lärarbristen, skriver Emma Jaensson på ledarplats.

Skolpolitiken präglas av kvantitativa lösningar trots att skolans problem till stor del är strukturella, skriver Anela Murguz på ledarplats.

För folkhögskolorna innebär Sverigedemokraternas förslag att man får börja avveckla stora delar av verksamheten, menar Hans Mannefred,, folkbildare, fristående samhällsdebattör.

Är det verkligen skolans fel att lärare blir sexuellt ofredade? Kan mer resurser till skolan motverka detta? Vi borde i stället tala om föräldraansvar, barnuppfostran och hur mycket ansvar som kan lastas över på skolan, skriver Ingrid Lindow.

Det är illa nog att ha begripliga kunskapsmål i skolan som elever inte når upp till. Men om målen i sig är obegripliga så går det inte heller att bedöma huruvida eleverna når dem eller ej, skriver gästkolumnisten Johan Ingerö.

Förstärkning från andra yrkeskategorier kan hjälpa lärarna att lyfta skolor med orolig miljö och svaga studieresultat, skriver Mimi Maria Bernström.

Utan skolhälsovård finns inte första linjens vård, det blir långa köer till BUP, ökad psykisk ohälsa, barns somatiska sjukdomar upptäcks ej, skriver Sophie Ekman, skolläkare Christinaskolan.

Ardavan Khoshnood: Universitetet måste lägga politiken åt sidan i sitt beslut.