Effektiviseringskrav på svenska myndigheter har gröpt ur anslagen till den högre utbildningen. Men det går inte att utbilda studenterna dubbelt så snabbt i dag som för 25 år sedan, skriver Jacob Adamowicz, Sveriges förenade studentkårer, och Mats Ericson, Sveriges universitetslärare och forskare.

Det är inte främst mer pengar till skolan som gör att fler elever från fattiga hem klarar sin utbildning. Det är ordning och reda, skriver Karin Pihl på ledarplats.

Gottsundabarnen är långtifrån ensamma om att ha drabbats. På två år har antalet anlagda skolbränder i Sverige ökat med 47 procent. 2017 registrerades 667 skolbränder i landet. 429 av dem var anlagda och andelen ökar år från år. Kostnaderna närmar sig en miljard kronor om året, skriver Mats Skogkär.

Ska vi kunna fullgöra skolans kunskaps- och demokratiuppdrag måste värdegrunden skrotas och barnen ges rätt att bilda sina egna uppfattningar, skriver mellanstadieläraren och syv-studenten Andreas Carlsson.

Cheferna vid landets universitet måste utbildas om sitt ansvar för att skapa en dräglig arbetsmiljö för forskarutbildade. Vår undersökning visar oroväckande brister, skriver Inger Ehn Knobblock, Fackförbundet ST.

Att utbildade terapihundar används som pedagogiska hjälpredor är ganska nytt i Sverige men inte internationellt. Fler skolhundar som spanieln Bosse i Göteborg borde få tassa in i svenska klassrum och stödja elever, skriver Jenny Sonesson i en ledarkrönika.

Skolor och kommuner kan göra en hel del för att minska risken. Lösa lättantändliga föremål bör plockas bort från gårdarna, mörka hörn kan belysas, vaktbolag kan rondera, värmesensorer kan varna vid mänsklig aktivitet nattetid, och så vidare. Men problemets rot tycks finnas någon annanstans, skriver Per Gudmundson på ledarplats.

I kölvattnet av lärarbristen satsar politikerna på fler utbildningsplatser vid lärarutbildningarna. Men eftersom de inte åtföljs av motsvarande satsningar på lärarutbildarna söker många nytt jobb för att få upp lönen, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand och Kristina Holmberg.

Min åsikt är att dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola. Att använda sig av tydlighet och regler och ibland säga till en elev riktigt på skarpen har i vissa läger blivit förknippat med att du är en dålig lärare som inte har vett att bemöta dina elever…

Kring droger finns oerhört mycket känslor, tyck och moral – och på tok för lite evidens och fakta. Därför uppmanar jag min 14-åring att vägra drogtest i skolan, skriver Christina Örnebjär (L).

Fyra år med feministisk plakatpolitik och genusflum avrundade den avgående regeringen med att stryka orden ”pojke" och "flicka” ur läroplanen till förmån för den könsneutrala benämningen ”barn”, skriver Isabelle Waldenvik och Samuel Bråse, KDU.

Under måndagen firas Vägledningens dag för att uppmärksamma den avgörande framtidsfrågan hur man som ung människa ska hitta rätt i myllret av utbildningar och jobb, skriver Lärarnas Riksförbundets Åsa Fahlén.