Folkhögskolor behöver rusta sig genom fortbildning i demokrati och mänskliga rättigheter, skriver Benton Wolgers i sin krönika.

Den auktoritära ledaren ser kompromisser som en svaghet medan demokraten ser det som en styrka, skriver Staffan Myrbäck, redaktör och ansvarig utgivare för Tidningen Folkhögskolan.

Jag har länge funderat över varför det kulturella skapande som sker på landets alla folkhögskolor nästan aldrig finns representerat i media, skriver Bernt Gustavsson i sin krönika i Folkhögskolan.

I en trygg kontext där vi delar erfarenheter och möter andras perspektiv händer något med oss människor skriver Mats Tängermark, förbundsstyrelseledamot i Förbundet Folkhögskollärarna.

Lärarstudenter får alldeles för lite undervisningstid. Ersättningen till dessa är nu så låga att lärosätena ofta inte har råd att relatera utbildningsmomenten till läraryrket, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet och Maria Guthke, vice ordförande Lärarförbundet Student.

Fjärrundervisning ger, paradoxalt nog, en större närhet mellan lärare och elev än klassrumsundervisning. Eleverna blir mer fokuserade och de som brukar vara tysta i klassrummet pratar via skärmen, skriver Napat Khiyapat, förstelärare i fjärrundervisning.

Det kostar pengar att ha mindre klassar med anpassad undervisning för dessa barn. Assistenter och speciallärare kostar pengar. Men barn som går miste om sin utbildning på grund av skolans bristande förmåga att anpassa sig kostar än mer, inte minst på lång sikt. De riskerar att slås ut tidigt och får svårare att klara sig…

En rapport från Skolinspektionen visar att högpresterande elever är understimulerade i skolan. Men priset för likvärdigheten kan inte vara hur högt som helst, skriver Emma Jaensen på ledarplats.

Signalen från studenterna är viktig: Deras innovationsförmåga, driv och kompetens kommer endast dem tillgodo som är en del i att klara klimatutmaningen. Vi räknar med att arbetsgivarna, fackförbunden och högskolorna svarar upp mot studenternas klimatkrav, skriver Mattias Goldmann, tankesmedjan Fores, i en replik.

Det finns skäl att med gemensamma krafter se till att höja kvaliteten på andra kommuners gymnasieskolor, skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Föreläsningen tar tack och lov slut och jag går av scenen med en blytung klump i magen. Känner mig som den mest otillräckliga människan i världen. Kommunanställda, lärare och rektorer kommer fram till mig. De är chockade. ”Tänk att eleverna pratade så grovt, så elakt!”, säger någon upprört, skriver Linnea Claeson, i en krönika.

Folkbildningen i Skåne, som består av snart 20 folkhögskolor och 10 studieförbund, har relativt sett korta omställningsprocesser och stor erfarenhet av att möta olika målgrupper med olika behov. Det skriver Margareta Clarén, som är styrelseledamot i Sisam, Studieförbunden i Skåne i samverkan.