I Januariöverenskommelsen ska formerna för skolans huvudmannaskap utredas. Men det är naivt att tro att det innebär att regeringen kommer att kämpa för en politik som den är tveksamt inställd till, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Möjligen har de skolansvariga under decennier bundit ris åt egen rygg, skriver Sydsvenskans Mats Skogkär.

Universitets och högskolefrågorna omfattas inte av regeringsöverenskommelsen. Det politiska intresset för högre utbildning och forskning lyser med sin frånvaro, skriver Martin Tunström på ledarplats.

Det är en absurd fråga, och här finns det många som vill säga sitt med ett spann mellan vårdnadshavare och politiker i riksdagen. Ska det egentligen vara så svårt att få ordning i klassrummet? Måste vi ha reformer från politiker för att få det att fungera? skriver läraren Alexander Skytte, i ett blogginlägg.

Vi manar till motstånd mot beslutet att folkbildningen ska bidra med underlaget till ett statligt register över människor med funktionsnedsättningar. Ingen vet hur statens register kommer att användas av framtida regeringar och då måste vi avstå från att skapa fler känsliga register i så stor utsträckning som möjligt, skriver fyra folkhögskolerektorer.

Skolsegregationen är förödande men från det största lärarfacket är det tyst. Lärarförbundet måste ta yrkesetiken på allvar och reagera mot skolvalssystemet, vinstuttagen och den fria etableringsrätten – för elevernas skull, skriver Roger Bodin, tidigare vice ordförande.

Överenskommelsen mellan S+MP+C+L om ett stopp för nya religiösa friskolor är ett steg i rätt riktning mot en mer pluralistisk och demokratisk ordning. Alla som värnar barns rättigheter borde välkomna detta, skriver Humanisterna i en replik.

Jag älskar att lära ut och av att få arbeta med barn. Jag sörjer att jag tvingas säga upp mig. Men jag kan inte ha ett jobb där man stressar som en galning och ändå inte känner att man gör ett bra jobb, skriver före detta läraren Anna Tibbelin på DN Åsikt.

Den nya regeringen vill se fler specialklasser för barn med särskilda behov. Det är bra, men det kommer säkert att stöta på motstånd från det pedagogiska etablissemanget, skriver Karin Pihl.

Arbetet mot hedersförtryck ska öka i skolorna. Men mycket är kvar att göra och jag har redan i min nya roll börjat verka för att få förändringar till stånd. Det skriver Niels Paarup-Petersen (C), som nu tar plats i riksdagens utbildningsutskott.

Göteborgs stad har landat fel. Samtal och samarbete, inte konflikt och konfrontation, är grunden för den svenska modellen. Som enda parti står vi socialdemokrater upp för förskolepersonalens rätt att lyfta sina arbetsvillkor på sin arbetsplats, skriver Ann-Sofie Hermansson (S) och Jonas Attenius (S).

Skolans största och mest skriande problem är lärarbristen och måste vara regeringens mest prioriterade fråga, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara, som lämnar en att göra-lista till nya utbildningsministern Anna Ekström.