Januariavtalet prövas i vårbudgeten som läggs på onsdag. Vi väntar spänt på resultatet, men 475 miljoner till lärarassistenter kommer inte att räcka långt, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

De lösningar som presenteras av många av dagens debattörer och politiker för att skapa lugn och trygghet i skolan är kortsiktiga och handlar i stor utsträckning om att straffa och tysta elever. Att utgå från att alla elever i skolan är lättstötta kan få ödesdigra konsekvenser, skriver Ebba Kock, ordförande Sveriges Elevkårer.

Dokumentationen av elevernas lärande stjäl värdefull tid från planering av skolundervisningen. Den används i liten utsträckning för uppföljning. I stället dokumenterar lärare av rädsla för att bli ifrågasatta av elevernas föräldrar. Regeringen måste nu rensa upp i dokumentationsbördan, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Den genusindoktrinering som sker i högskolor är kostsam och har en tveksam vetenskaplig grund. Vi vill dra in stödet till sekretariatet för genusstudier, skriver sverigedemokraterna i utbildningsutskottet.

Fler vuxna i skolan löser inte grundproblemen, skriver Johan Rudström på ledarplats.

Det behövs mer än ordningsomdömen för att få studiero och ordning i skolan, skriver Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Leo Gerdén, ordförande Sveriges Elevråd.

Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, debattartikel, SVT Opinion, den 6 april 2019. ”De som fuskar på högskoleprovet fuskar inte bara på ett prov – de stjäl någon annans plats på en utbildning och någon annans chans till en bättre framtid”, skriver Matilda Ernkrans (S).

Debattörerna: Satsa på speciallärare, studiero och föräldrars roll för att barnen ska må bättre.

Sverige behöver lärare som kan väcka elevers intresse och få dem att vilja ha ett driv som inte bara behövs inom skolan, utan också efteråt, skriver Gabriella Åkerman, elev i åk 8 som under veckan har gjort prao på ledarredaktionen.

Man löser inte problemet med studenter som saknar grundläggande kunskaper och färdigheter genom att specialanpassa utbildningen och sänka ribban, utan genom att kräva goda förkunskaper redan vid antagningen till högskolan, skriver professorerna Mats Alvesson och Erik J Olsson i en slutreplik.