I måndagens Ystads Allehanda kunde vi läsa om en jämförande undersökning utförd av Lärarnas riksförbund gällande hur mycket Sveriges kommuner satsar på skolan utifrån fyra olika parametrar.

Filosofen Roger Scruton blev sparkad samma dag som kritiken kom. Drevandet mot folk verksamma inom universitetsvärlden måste få ett slut. Och det kan finnas en lösning.

Motivet för att vi bör ta vårt ansvar för flyktingar är i första hand moraliskt och humanitärt. Men vi har också ett egenintresse. Den mest effektiva åtgärden mot Sveriges demografiska problem är faktiskt invandring, skriver Pär Granstedt (C).

En rapport som Svenskt Näringsliv publicerar i dag visar att Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka andelen friskoleelever och den lärarledda undervisningen skulle höja tillväxten betydligt, skriver rapportförfattarna Gabriel Heller Sahlgren och Henrik Jordahl.

Runtom i landet ökas barngruppernas storlek för att täcka upp för bristen på utbildade pedagoger. Och för att lösa personalbristen skapas titlar och benämningar som döljer det faktum att de anställda saknar rätt utbildning, skriver Mimmi von Troil vd FSO fria förskolor.  

Den nya läroplanen för förskolan föreskriver mer kvalitet på undervisning. Då måste vi rensa bordet från andra uppgifter, skriver Sindy Dumschat.

Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

De nationella proven i engelska lurar elever och föräldrar. Nu krävs en förändring, skriver Sara Bruun som representerar 660 engelsklärare.

Den ensidiga fokuseringen på engelska i skolan är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Kunskaperna i framför allt franska och tyska behöver stärkas när vår framtid är så tätt knuten till Europasamarbetet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Anna Anu Viik, Språklärarnas Riksförbund.

Hur mycket kan skolan styras för att uppnå de bästa av resultat, och hur mycket ligger i de naturliga förutsättningarna? Skolan är mer av en knäckfråga än politiken vill få det att verka som, skriver Borås Tidning på ledarplats.

När intresseorganisationer rankar kommuner och politiker måste allmänheten vara kritisk. Vad är det egentligen intresseorganisationerna rankar, och varför? skriver Anders Gustafsson på ledarplats.

Det behövs ingen gräns på hur stor skillnaden mellan betyg i nationella proven och slutbetyg får vara. Fyra timmars arbete under tidspress ska inte avgöra ett helt års slit, skriver Erika Rodin, legitimerad lärare på DN Åsikt.