Utöver att vara mycket fördomsfullt kan etableringsstoppet även leda till att Sverige bryter mot Europakonventionen och Barnkonventionen. Det skriver Martin Hallander och Samuel Dalevi från KDU Sverige.

Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund: Programmet är ett systemhaveri som levererar utslagning snarare än kunskapsresultat.

Det är nu uppenbart att kommunerna inte förmår ta hand om skolan. Kommunsektorn kommer att sakna 38 miljarder år 2022. Skolan måste så fort som möjligt frigöras från vanvården, skriver Åsa Fahlén och samtliga distriktsordförande för Lärarnas riksförbund.

Materialet i Hitta språket är noga utprövat och utifrån enkäter vet vi att det uppskattas av lärare. Det skriver Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Så här i studenttider och med sommaren framför oss är det lätt att ryckas med i känslan att livet leker och problemen är få och långt bort. Men hur ser det egentligen ut? skriver Anna Gillek, Svenskt Näringsliv.

Lars Melin visar med all önskvärd tydlighet att det svenska betygssystemet knappast är trovärdigt. Han efterfrågar en ny professionell tradition och lärare med modet att stå emot påverkan. Han kunde lika gärna hoppas på ett åttonde underverk, skriver Louise Westerberg och Louise Ankarcrona, Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor, i en replik.

När digitala verktyg om några veckor blir obligatoriska i förskolan kan vi räkna med att svenska barn kommer att stirra i skärmar mer än vad Världshälsoorganisationen rekommenderar. Och tro inte annat än att skärmarna kommer få samma funktion där som hemma: avlastare, konfliktlösare, avskärmare, skriver Paulina Neuding.

Så var det fredagsmys igen! Nu är det dags att snacka om ett nytt chicken race som väntar i skoldebatten, skriver Dagens Arenas Jonas Nordling.

Om religiösa friskolor ses som ett problem borde det gälla även de redan existerande, skriver Sydsvenskans Mats Skogkär.

Samma politiker som lägger förslag om hur skolorna ska hantera alltifrån mobiltelefoner till föräldrakontakt fortsätter försvara ett system där de själva inte kan vare sig ta eller kräva ansvar för stora brister. Det håller inte, skriver Johan Enfeldt, tidigare L-politiker i kommun och landsting.

När svensk folkbildning och folkhögskola föddes för 150 år sedan så var det ur ett behov av att utbilda och bilda sig för att kunna förbättra sitt liv. På samma sätt ser vi nu folkbildning växa fram i Kongo. Vi har fått vara med att så ett frö som har slagit rot, skriver Jan Hultman…