Vad lagen fått för sociala effekter är däremot svårt att säga. Har de patriarkala normerna i förorterna upplösts? Har hedersvåldet minskat? Tveksamt. Det är bara skolan som blivit en helt ickereligiös zon. Och ja, det kanske har ett värde i sig, skriver Johanna Frändén i Aftonbladet.

Trots att Moderaterna nu vill utreda ett förbud mot slöja i förskola och grundskola vore det en bra reform, skriver Jan Guillou.

Sveriges elevkårer: Flickor ska inte behöva ha hörselkåpor för att få studiero.

Tre av tio lärare i grundskolan är obehöriga. Nu har Skolverket skapat ett stödmaterial för att hjälpa dem att undervisa. Tyvärr är lärarfacken emot, skriver Expressen på ledarplats.

Matchningsproblematiken på arbetsmarknaden är kostsam för hela samhället. Möjligheterna till vidareutbildning och omställning räcker inte till. Därför lägger vi till en ny möjlighet: utvecklingstid, skriver MP:s Karolina Skog och Leila Ali Elmi.

En Stanfordstudie av Frankrikes slöjförbud visar att förbudet ledde till försämrad utbildning, lägre deltagande i arbetslivet och därför sämre integration, skriver Jesper Sandström på ledarplats.

Skolan och förskolan skulle kunna nå bättre resultat och bli mer attraktiva arbetsplatser än i dag - med rätta förutsättningar för ledarskapet, skriver Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

"Varför ska vi acceptera att elevers inlärning hämmas av något som vi inte accepterar någon annanstans i samhället?", undrar Angelica Hedin, Bonnier Education, som anser att dålig uppkoppling och teknik är ett hinder för många elevers inlärning i skolan.

Vad lagen fått för sociala effekter är däremot svårt att säga. Har de patriarkala normerna i förorterna upplösts? Har hedersvåldet minskat? Tveksamt. Det är bara skolan som blivit en helt ickereligiös zon. Och ja, det kanske har ett värde i sig, skriver Johanna Frändén i en krönika.

Det är numera fler som studerar på komvux än inom gymnasieskolan. Men om vuxenutbildningen ska kunna utvecklas så måste man satsa mer pengar på forskningen, skriver Skolforskningsinstitutet.

Vi vet att alla är olika, men kan vi påverka i vilken riktning vi utvecklas i och framför allt; påverkas elevernas betyg beroende på om de är killar eller tjejer? skriver läraren Kristin Damm Nygårdh.

I skolans nuvarande betygssystem ställs höga krav på elevernas kognitiva förmågor – krav som ungefär 15 procent av befolkningen inte har möjlighet att möta. Vi har alltså ett obligatoriskt skolsystem där inte alla elever kan bli godkända. Jag är lärare i svenska och engelska. När jag sätter ett F i betyg kommer eleven inte in…