Forskarna Magnus Hultén och Christian Lundahl: Ju mer vi fokuserat på skolans resultat, desto sämre har det gått.

De flesta som bor i ett socialt utsatt område som Brandbergen är skötsamma. Många nyanlända gör att skolor får ett oförtjänt dåligt rykte för att ha ett lågt betygssnitt, skriver 20 högstadieelever.

Det kommer att ge eleverna en bild av förflutenheten som inte bara blir obegriplig utan även falsk”. Så skriver historikern och akademiledamoten Peter Englund i en kommentar till Skolverkets förslag att stryka, bland annat, antiken ur historieämnet.

Nej, allt står inte rätt till i svensk skola och självklart måste vi våga prata om vad som inte fungerar. Men vi måste också få vara stolta över alla fullkomligt magiska saker som på riktigt händer varje dag i våra skolbyggnader, skriver Maria Wiman.

Jenny Anderberg, rektor för Furuboda folkhögskola.

Utbildningsministerns svar: ”Om man anklagar någon för att ljuga bör man också kunna presentera fakta som stödjer sin anklagelse”

Johanna Jaara Åstrand: ”Vi tänker inte tystna!”

Det är beklagligt att Centerpartiet främst tycks vilja fokusera på att lyfta in fler obehöriga i skolan och låta dessa sätta betyg, skriver Åsa Fahlén, LR.

Skolverket vill i ett förslag rensa bort antiken ur kursplanen för högstadiet. Men har man inte förståelse för sin historia, kan man inte förstå sin samtid, skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Människors gener spelar större roll än vad vi tidigare trott som förklaring av utbildningsnivå. Den här kunskapen kan hjälpa oss med tidiga insatser i skolan, skriver Amir Sariaslan på ledarplats.

Men hur ska man förstå efterkrigstiden utan att förstå krigets orsaker, och hur ska man förstå orsakerna om man inte känner till forna civilisationer? Historieämnets storhet är att det hjälper oss att förstå vad det är att vara människa. Stympar vi kunskapen, krymper vi som människor, skriver Tove Lifvendahl på ledarplats.

Var sak har sin plats: eleverna behöver faktakunskaper innan de kan analysera och dra slutsatser, skriver DN på ledarplats.