Problemet är inte att män gör bättre ifrån sig på högskoleprovet. Problemet är att allt för många tvingas avsluta högre studier på grund av otillräckliga förkunskaper. Det är därför lärosätena själva ska få ansvar för sina antagningsprocesser, skriver Greta Eulau, Moderata studenter, och Elvira Löwenadler, Moderat skolungdom.

Fler vill bli barnskötare, färre vill bli förskollärare – trots stor efterfrågan. Bara det är skäl för arbetsgivare att rannsaka sig själva, skriver Borås Tidning på ledarplats.

Skolverkets misslyckade attack mot grundskolans undervisning i äldre historia är bara toppen av isberg. Myndigheten har lagt fram förslag om ändrade kursplaner i alla ämnen och satsar konsekvent på det som är gångbart i snäva innekretsar medan kulturarvet och ämneskunskaperna får stå tillbaka, skriver PJ Anders Linder på ledarplats.

MP och C bör avkrävas ansvar för den havererade gymnasieamnestin, skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Det är den gamla skolan som betonade mer traditionell undervisning och inlärning av rigorösa ämneskunskaper som har fostrat de generationer som lyckas skapa lönsamma företag och exportera tjänster och produkter i hela världen, skriver isak Skogstad, författare och gymnasielärare.

Kvinnor går i större utsträckning ut gymnasiet med bättre betyg än män. Ändå går 30 procent av högskoleplatserna till dem som lyckas bra på högskoleprovet, något som har visat sig gynnar män. Det är dags att vi gör slut med detta ojämställda system, skriver Ida Arnstedt och Emma Bjarnevik, Liberala studenter.

De styrande politikerna i Sundsvalls planer på att lägga ner en trygg liten skola måste stoppas. Sexåringar tvingas stå och vänta på bussen vid en hårt trafikerad väg för att sedan åka till en skola med uppemot tusen elever, skriver föräldern Johanna Erixon.

Debattörerna: Lärare som yttrar sig negativt kan räkna med sämre lön.

Vad gör alla dessa unga män och kvinnor på universiteten? Svar: de lallar runt. Inte alla så klart, men många. Faktum är att det degas något oerhört vid svenska universitet och högskolor. Särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. Tro mig – jag har själv utbildat mig inom dessa områden. Studietempot på grundkurserna inom humanvetenskapen är låg. Och det…

Det finns en stor grupp elever med språkstörning som idag hamnar mellan stolarna. De klarar sig inte med skolans stöd men har heller inte så stora problem att de erbjuds statlig språkskola. Här måste kommunerna kliva in och inrätta kommunala språkskolor, skriver Elin Edebo, Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning.

Lärarförbundet accepterar inte nedskärningar på skola och förskola. Vi sätter hårt mot hårt. Arbetsmiljön för lärare och skolledare behöver förbättras – inte försämras, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.