I #skolDigiplan står det så gott som ingenting konkret om nätetik. Som jag ser det så innefattar nätetik betydligt mer än det som man brukar kalla för ”nätikett”, det vill säga att uppfostra barn och elever att hålla en god ton på internet, skriver Marco Tiozzo, lektor och lärare i filosofi och religion.

Studenter tar god tid på sig innan de kan kvittera ut sin högskoleexamen. ”Det är en viktig bugg att lösa för att förbättra kompetensförsörjningen”, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.

Skolan är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Den kräver handlingskraft över partigränserna. Visa den handlingskraften och gör det nu. Det skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Införandet av avgifter för studenter utanför EU/EES har framgångsrikt sporrat svenska universitet och högskolor att vässa kvaliteten, skriver Tobias Krantz, tidigare högskole- och forskningsminister, i en replik.

Avståndet mellan ambitioner och förutsättningar i historieämnet är fortfarande för stort. Det skriver Barometern på ledarplats.

Betyg har alltför positiva effekter för att bara vissa skolor ska få ta del av möjligheten till tidigare betyg, skriver BT på ledarplats.

Läsa, skriva, räkna är viktigare än klimatkunskap. Och skolan kan inte lösa alla samhällets problem, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.

Det har blivit dags att summera det gångna SOS-debattåret 2019 i form av en lista över de 10 mest lästa artiklarna.

De farhågor vi hade när gymnasielagen tvingades igenom har nu, med råge, blivit verklighet. Ansvaret för haveriet ligger på regeringen och Centerpartiet. Nu är det er skyldighet att svara på de många frågor som väckts, skriver Maria Malmer Stenergard (M) och Hans Eklind (KD).

Huvudmännen måste hitta lösningar som möjliggör ett brett deltagande i kulturskolan – annars riskerar elever i glesbygd att drabbas hårt. I Lessebo erbjuds kulturskola inom ramen för elevens val. Ingen kommun kan härmed längre skylla på Skolinspektionens beslut för att prioritera ned kulturskolan, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Varför kritiserar OECD det svenska skolsystemet? Varför blir journalister nyttiga idioter? Och varför vill friskolor göra betygssnitt till affärshemligheter? Jenny Maria Nilsson förklarar.

Jag inledde år 2019 med att skriva på GD-bloggen om vuxenutbildning. Det handlade då om att vi hade granskat flexibilitet och individanpassning inom komvux. Jag avslutar nu även året med några ytterligare reflektioner om kvalitet i denna viktiga skolform, skriver Helén Ängmo, Skolinspektionen.