Utredning föreslår etableringsstopp för religiösa friskolor. Det är ett steg i rätt riktning. Skolan ska vara en frizon för religiös påverkan. Det skriver Anders Gustafsson i en ledare.

Välfungerande skolor som drivs med konfessionella förtecken hamnar i kläm när vilsenheten inför religionens plats i samhället leder till missriktad politisk handling. Regeringen och samarbetspartierna måste sansa sig. Det skriver Mikael Hermansson på ledarplats.

Det är trossamfundet eller familjen som ska utbilda barnet i dess religion, inte skolan. Barn vistas så få timmar om dygnet i skolan att denna tid måste få handla om att inhämta kunskap. Att barn får en religiöst neutral undervisning ger barnet att bilda sig en egen uppfattning om vilken religion hen vill utöva, eller…

Katarina Laundy, doktorand och psykolog, forskar på hur mindfulness i skolan påverkar barnen. Enligt henne finns det ett ökat intresse för att införa medveten närvaro i klassrummen.

Religiösa friskolor är ett av de fenomen som driver på segregationen i den svenska skolan, och i det svenska samhället. Det är långt ifrån det enda problemet, kanske inte ens det största. Men det är ett problem som det som sagt borde gå att samla politiskt stöd för att göra något åt, skriver Ingvar Persson…

Tafatta försök att höja undervisningens värde på högskolorna har misslyckats. Istället väger forskning blytungt. Men den ska vara ett stöd för utbildningen – inte tvärt om, skriver flera debattörer.

Friskolesystemet infördes med mångfald som ett av argumenten, men det som diskuterades var en mångfald av pedagogiska inriktningar. Olika modeller för lärande. Mångfalden som motiverade friskolorna var primärt en professionell mångfald, inte en konfessionell. Ur ett strikt skolsystemshänseende är bevarandet av religiös mångfald inte en prioritet, då det fenomenet snarare är en biprodukt än ett…

För oss är det självklart med porrfilter i alla miljöer där barn vistas. Vi vädjar till operatörerna att erbjuda lättillgängliga porrfilter i plattor och smartphones till barnfamiljer, helst utan extra kostnad, skriver politiker från M, C, KD och L.

Anna Ekström (S), motarbetas konstant. Den främsta käpphästen heter Annie Lööf (C). Centerns idoga värnande av marknadsstyrningen där i princip vem som helst får driva skola har drivit frågan så långt att minsta lilla kritik mot etableringen av friskolor och vinster i välfärden möts av tillrättavisningar, skriver Alexander Skytte, lärare, m.fl.

Vi kan inte längre blunda för att kvinnor i genomsnitt har en större benägenhet än män att vilja förbjuda yttranden. Samtidigt ökar det kvinnliga deltagandet vid våra högskolor, bland såväl lärare som studenter, skriver Ann Heberlein, Teologie doktor i etik, författare, borgerlig opinionsbildare, med flera.

Beslut om att förkorta skoldagen tas alltför lättvindigt trots att det kan få allvarliga konsekvenserna för eleven. Anpassad studiegång kan leda till att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Sverige måste kunna bättre än att plocka bort elever från skolan, skriver Malin Gren Landell, psykolog.

Det finns till och med skolor i utsatta stadsdelar där 7 av 10 elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Detta måste klassas som svenskt rekord i skolmisslyckande, skriver Heike Erkers, SSR, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.