Sverige har många riktigt bra skolor. Det finns också skolor som fungerar riktigt dåligt. M står redo att rösta ja till allt som krävs för att vända dessa skolor. Men regeringen och L har inte lagt några sådana förslag på riksdagens bord. Vad hindrar er? undrar Kristina Axén Olin (M); i en replik.

Med rätt verklighetsbild kan vi fördela resurserna rätt och göra de mest lönsamma prioriteringarna, skriver Beata Kull, grundare av Lärargalan.

Det krävs nya idéer för att vända resultaten på de utsatta skolorna. Liberalerna föreslår att statliga kunskapsskolor tar över dåliga skolor i utsatta områden, skriver Nyamko Sabuni, Robert Hannah och Roger Haddad, Liberalerna.

En dramatisk förändring av spelreglerna på svensk arbetsmarknad hotar. Lärarförbundet ställer sig helt avvisande till den urholkning av anställningsskyddet som seglat upp som ett reellt hot, skriver Lärarnas tidning på ledarplats.

Ulla Hamilton har fel när hon säger att kommunala skolor och fristående skolor har samma förutsättningar.Statistiken visar att det är precis tvärtom.Den enda lösningen på det problemet är att avskaffa marknadsstyrningen helt och hållet, skriver Linnea Lindquist, rektor och debattör.

I debatten efter senaste Pisa hävdas att skolsegregationen för elever med invandrarbakgrund ökar – trots att statistik visar på motsatsen. Det är centralt att skoldebatten underbyggs av gedigen forskning, skriver sociologen Tommy Wallster.

De politiska låsningarna kring skolsystemet med vinstdrivande aktörer, skolpeng och skolval är starka. Det finns dock ett annat beslut som haft kraftig påverkan på vårt skolsystem men väldigt sällan nämns i dagens debatt. Det handlar om pengar, skriver Johan Enfeldt, S-medlem tidigare liberal kommun- och regionpolitiker aktiv i Nätverket för en likvärdig skola.

Skolan ska inte uppfostra barn eller syssla med hobbyverksamhet som cykling, utan vara en plats där barnen bygger upp en solid kunskapsbas. Där de lär sig räkna, skriva, läsa och får ta del av ämnen som historia, geografi, fysik, kemi, biologi, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

Varningarna om gymnasielagens ohållbarhet var många. Politikerna struntade i att lyssna på dessa. Nu ser vi konsekvenserna, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.

Regeringen satsar på vuxenutbildningen. Den som har störst behov av studier ska ges förtur och språk blir en naturlig del av yrkesutbildningen. ”Förändringarna är ett steg i rätt riktning för en mer effektiv kompetensförsörjning”, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.

Salomon Schulman om skolan där två av tre missar gymnasiebehörighet: Ingen Svensson har missat hur invandrarna har det. Problemet är att ingen bryr sig. Inte ens våra radikalt mest upplysta, som sitter i sina sekelskifteshus och röstar rött och rätt.

Skolinspektionen kan och ska spela en avgörande roll för att upprätthålla de kontrollmekanismer som säkerställer att oseriösa aktörer hålls borta från skolmarknaden och att alla barn får verktygen att avgöra sin egen framtid. I en ny kartläggning kan Moderata ungdomsförbundet i dag visa att kontrollen inte fungerar, skriver Benjamin Dousa (M).