Att sätta skärmar i händerna på barn skadar inte bara deras språkutveckling, utan även deras motoriska förmåga. Det skriver Naomi Abramowicz i en ledare.
För åtta år sedan raljerade jag över slöjdlärare som varnade för att dra ner på slöjdandet i skolan. Nu är jag inte så morsk längre, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.
Bakom den till synes spretiga kritiken av dagens skola finns en gemensam nämnare, skriver Magnus Haake och Agneta Gulz, docent respektive professor i kognitionsvetenskap med inriktning på lärande och undervisning vid Lunds universitet.
Lärare berättar om elever som slåss med knutna nävar och hotar att skjuta skallen av dem. Skolan har blivit en plats där barn kan bygga upp ett våldskapital, det kan sluta som i ”Flugornas herre”, skriver Vesna Prekopic i en krönika.
Magnus Berggren, styrgruppsordförande för IVA-projektet Framtidens kunskapssamhälle berättar om arbetet för att göra STEM-ämnena mer tillgängliga och meningsfulla för barn och unga.
Behovet av dimensionering och en seriös systematisk satsning på studie- och vägledning är akut, skriver Anders Lovén, seniorforskare och fd universitetslektor.
Eleverna lär sig inte att läsa mer för att vi sitter i ett trångt konferensrum och pratar om hur de ska läsa mer. Det är dags att se över systematiska kvalitetsarbetet, skriver HP Tran i en krönika.
Nu är gymnasievalet öppet. Den som väljer det industritekniska programmet kommer att få vara med om – och bidra till – den gröna omställningen och därmed uppleva ett världsledande och historiskt teknikskifte. Det finns dessutom gott om jobb i industrin, efterfrågan på teknisk kompetens är stor runtom i hela landet, skriver företrädare för Industriarbetsgivarna.
När skolministern insisterar på att främst en metod ska användas för att lära ut läsning riskerar vissa barn att lämnas efter. Det menar Mats Ekholm, professor emeritus i pedagogik och tidigare generaldirektör för Skolverket.