I dag, den 5 oktober, på världslärardagen uppmärksammas alla barns rätt till utbildning av hög kvalitet och lärares avgörande roll för samhällsutvecklingen. I många länder är utbildnings-situationen urusel, men Sverige ligger långt ifrån toppen när det gäller att ge resurser till skolan. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten finns till för att hjälpa skolor och skolhuvudmän att organisera sitt stöd på bästa sätt så att det når alla elever i behov av stöd.

Givet nyspråket som råder så borde alla dessa hårt segregerade grundskolor läggas ner. Men så är det inte. Nyspråkets skuldbeläggande av elevernas sammansättning är minst lika omoraliskt som vad underkännandet av betydelsen av lärar- och ledarskicklighet är nedvärderande, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Att kunna skriva med penna och papper kan vara värdefulla kunskaper, skriver Ayman Fares på ledarplats.

När böcker ersätts med datorer i skolan flyttas också besluten från lärare till rektorer. Och i vissa fall till kommunpolitiker i nämnder. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Klädkoder där elever inte får bära mjukisbyxor eller andra kläder signalerar att elever från resurssvaga områden inte ska söka sig till skolan. Men i Sverige ska inte skolan välja sina elever, det är eleverna som ska välja sin skola, skriver Sveriges Elevråds ordförande Leo Gerdén.

Vad som behövs är ett nytt sätt att tänka, engagerade lärare och en stor dos motivering, skriver gymnasieeleven Ulrika Bengtsson.

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt. Lösningen måste därför vara en lagändring, där målgruppen definieras och resursskolorna blir en lagstadgad skolform”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Att både vuxenvärlden och barnen lär sig att se med respekt på tiden och tillvaron i skolan är ett första steg för att den också ska betyda något. Och alla komponenter spelar roll, skriver SvD på ledarplats.

Jensens skola i Göteborg gör inte fel i att tydliggöra koder för hur man ska klä sig. Vi i KDU vill löpa linan ut och se att problemskolor prövar att införa skoluniform som ett sätt att skapa ordning och reda, skriver Nike Örbrink.

Ersätt högskoleprovet med ett inträdesprov för alla som vill komma in på högskolan. Det skulle kunna bli en viktig sporre för skolelever och ta bort varje misstanke om förtur genom ojämlika betyg, skriver professor Ramon Wyss.

I en krönika är Andres Lokko kritisk till friskolan Jensen som inte vill att eleverna bär exempelvis mjukisbyxor. ”Vad vi gör på Jensen är att även ta med klädsel i vårt fostrande uppdrag”, skriver Anna Wiger Jensen i en replik.