Det krävs kraftiga åtgärder från huvudmännen för att höja läraryrkets attraktivitet och motverka lärarbristen. Frågan är om de ansvariga för skolan har problemlösningsförmågan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Låt de nationella proven rättas externt och knyt betygssnittet till provresultaten. Då försvinner skolornas möjlighet att sätta glädjebetyg, skriver DN på ledarplats.

I försök att tona ner auktoriteten har läraren döpts om till coach, mentor eller bara kallats pedagog. Det skriver Anna-Karin Wyndhamn i en krönika

Läget för judiska skolelever i Malmö är mycket oroande. I en ny rapport finns en betoning på Mellanösternkonflikten kopplat till tydliga uttryck för antisemitism. Samtliga intervjuade judiska elever säger att judar håller sig ifrån vissa Malmöskolor då de inte känner sig säkra där, skriver Aron Verständig, Petra Kahn Nord och Nina Tojzner.

För att säkra kvaliteten i förskolan behövs en omstart som innebär att kompetensförsörjningen säkras, arbetsvillkoren görs hållbara och finansieringen uthållig. Ett viktigt och första steg vore en genomgripande utredning som har mandat att föreslå åtgärder, skriver riksdagsledamoten Noria Manouchi (M) och Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara.

Statsbidrag till vinstsyftande skolor riskerar att hamna i ägarnas fickor istället för att gagna eleverna. Men detta blundar Statskontoret för i en ny rapport, skriver skol­debattören Boel Vallgårda.

De senaste tio åren har antalet barn som vill men inte klarar att gå till skolan ökat dramatiskt. Små undervisningsgrupper och ett max-tak på 20 elever i klassrummen skulle kunna vända utvecklingen, skriver Nadja Yllner, som nyligen gett ut en bok i ämnet.

Politikerna sticker huvudet i sanden och bortser från lärarnas övermäktiga arbetsbelastning. Vi lärare har all anledning att vara besvikna, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Vi går mot en digitalisering av samhället, vilken även skolan är en del av. Det blir allt vanligare att varje elev har tillgång till en surfplatta eller dator. Detta gör det relevant att diskutera i vilken omfattning dessa ska användas och till vad, för att bäst gynna elevernas lärande, skriver läraren Janina Skeppström.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som ger Isak Skogstads senaste debattutspel i frågan underkänt.

De som är kritiska mot de friskolekoncernerna bär paradoxalt nog till stor del av ansvaret för att det blir allt svårare för små friskoleaktörer att etablera sig. De regelskärpningar och tuffare krav som har koncerner som sitt mål i retoriken försvårar i praktiken mest för de små friskolorna, skriver Friskolornas Riksförbunds Ulla Hamilton.

Utan stöd i forskningen ska betyg omedelbart införas från årskurs fyra. Det är populistisk symbolpolitik som stämplar och sorterar ut barn, skriver Arbetets ledarskribent.