Det finns ett direkt samband mellan utökad undervisning i lågstadiet och kvalificerade jobb senare i livet. Gör därför dagens förskoleklass mer strukturerad och låt den bli nya årskurs ett, skriver Susanne Nyström på ledarplats.

Skolverkets förslag att helt ta bort elevens val är ett dråpslag mot elevernas möjligheter att under skoltid få fördjupa sig i konstnärliga uttryck. Det kommer troligen påverka elevers motivation negativt och därmed skolresultaten som helhet, skriver företrädare för Kungliga Musikhögskolan.

Den enda utdelning som är aktuell på fristående bygdeskolor är utdelning av ideella arbetsuppgifter, skriver BT:s krönikör Sten Tolgfors.

Skolan är viktig men kunskap är bredare än klassrumsnärvaro. I en pandemi behövs en större flexibilitet i undervisningen, skriver Edel Irén Segersam i en ledare.

Väggarna sluter sig alltmer kring utbildningsminister Anna Ekström. Hennes försvar av vad som förefaller vara en manipulation av de svenska resultaten i Pisa-mätningen imponerade inte på oppositionens företrädare i utbildningsutskottet där hon frågades ut nyligen, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Barn med svag begåvning kan inte klara skolan ens med stora stödinsatser, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Ogenomtänkt digitalisering vidgar klyftorna mellan elever. Det är oacceptabelt, skriver Lisa Kirsebom.

Pisa-striden som rasar just nu avslöjar egentligen en ännu större skandal – den totala oviljan från politikerna att ta tag i skolans problem.

Turerna kring skolmätningen Pisa 2018 är inte smickrande för utbildningsministern, skriver DN på ledarplats.

Efter Pisa-debatten kan man undra om kritikerna till regeringen anser att Riksrevisionsverket har bättre experter än OECD.

Tusentals personer svettas idag över högskoleprovet. Ett bra tillfälle att påminna om att kunskaperna i matematik har försämrats de senaste åren, skriver Ulrika Lindstrand, ordförande för Sveriges Ingenjörer, och Karolina Lisslö Gylfe, generalsekreterare vid Mattecentrum.