Regeringens storsatsning på forskning ledde till gigantiska höjningar för små högskolor och knappt något till universiteten där den främsta forskningen bedrivs, skriver debattörer från Kungl. Vetenskapsakademien.

Pedagogikforskaren Anna-Karin Wyndhamns gästkrönika, handlar om läraren som var klassrummets kunskapsauktoritet och centralgestalt.

Nu måste det bli allvar med att ta itu med bristen på legitimerade lärare och utbildade studie- och yrkesvägledare, annars äventyras Sveriges roll som kunskapsnation, skriver Åsa Fahlén, Catherine Sonesson och Lina Hading, Lärarnas Riksförbund.

Utbildningsminister Anna Ekströms PISA-skandal blir allt snårigare. Pisa-undersökningen 2018 har haft för hög exkluderingsgrad – alltså andel elever som inte alls räknats med i resultatet – och har blivit en obarmhärtig tillrättavisning för utbildningsministern som tidigare slagit sig för bröstet kring de förbättrade skolresultaten, skriver Celicia Svärd på ledarplats.

Den negativa kunskapstrenden i svensk skola är bruten, men likvärdigheten står och stampar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar fortfarande oacceptabelt stor roll för hur väl ett barn klarar sig i skolan, skriver Gunilla Svantorp (S), ordförande för utbildningsutskottet, m.fl.

Att Waldorfskolorna sluter sig när mobbning kommer på tal har omtalats i flera års tid. Det är dock inget som fått genomslag i den bredare uppfattningen om pedagogiken på skolorna. Det är inte mer än på andra skolor som dess försvarare brukar säga, skriver Pontus Westerholm på ledarplats.

Utbildningsministern har rätt i att skolans brister med trygghet och studiero har en tydlig klassaspekt. Problemen ligger dock inte i att elever skulle ha för mycket frihet och skolpersonal för små befogenheter, skriver Melinda Kandel i en krönika.

På ett bredare plan säger dokumentären något om den inneboende svårigheten i alla frigörelseprojekt. Avskaffar man vissa normer uppstår andra. Men slutsatsen är ändå inte så enkel som att alla experiment är dåliga, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

Regeringen vill öka invandringen men mörkar medvetet integrationsproblemen i svensk skola. Det är ett svek mot de barn i socialt utsatta områden som är i störst behov av stöd och hjälp. De behöver mer kunskaper och bättre skolor – inte en regering som medvetet försöka gömma undan dem i statistiken, skriver Kristina Axén Olin och Maria…

Att behålla en del av undervisningen inom högskolan på distans skulle försämra studenternas psykiska hälsa och förstärka klyftorna mellan olika socioekonomiska grupper. Det skriver Adrian Mehic och Charlotta Olofsson.

En tioårig grundskola är fel väg att gå anser krönikören Jonas Wallman. "Jag tror inte att barnen behöver mer skola, mer kunskap eller mer lärande."

Till och med nu i efterhand är lärarna för uppfyllda av sig själva och sin förmodat välutvecklade andlighet för att kunna ge de traumatiserade några svar.