Den mest effektiva vägen till läslust och medie- och informationskunskap går via stärkta skolbibliotek och respekterad skolbibliotekariekompetens, skriver Anna Troberg, DIK.

En aktuell dokumentärserie på SVT har orsakat debatt. ”Dokument inifrån – De utvalda barnen” skildrar Solviksskolan i Järna, en Waldorfskola som under 1980- och 1990-talen hade en ovanligt radikal pedagogik, skriver NWT.se på ledarplats.

I den mätbara skolan är eleven en produkt där självkänsla inte får utrymme att växa, skriver läraren Ola Frykman i ett debattinlägg.

Idéburna friskolor gör det möjligt för vårdnadshavare, lärare och rektorer att lyfta ut och särskilja vissa barn, utifrån logiken att utvalda friskolebarn är värda något mycket bättre än det som de kommunala skolornas elever får, skriver Hanna Sjögren.

Den som hade levt ett dåligt liv kunde födas utan armar och ben. Den som var vacker och kraftfull hade gjort något bra i sitt förra liv. Jasper Lakes sensationella SVT-dokumentär ”De utvalda barnen” avslöjar en sörja av tankegods som byggde Solviksskolan.

Om inte skolan ser barnens svårigheter får de ingen hjälp av BUP. Det är inget hinder för de bråkiga pojkarna med adhd som förstör lektioner – de kan snabbt slå sig fram till utredning, skriver Mats Reimer, barnläkare.

Bristen på helhetssyn har lett till att elevernas inlärning blivit ett mål i mängden, skriver Inger Enkvist.

Den lösningen borde inte vara kontroversiell, skriver DN:s ledarredaktion.

Prövar man idéer och intresserar sig för olika perspektiv och det preliminära i all akademisk kunskap är man sällan så självsäker som studenten Linnea Carlsson. Det skriver Mats Alvesson och Anna-Karin Wyndhamn i en slutreplik.

Insändare: Waldorfskolefederationen borde göra en utredning om hur mycket som är kvar av den antroposofiska sekterismen.

Studentmössan har gått från att markera social identitet och bildning till att bara vara något man förväntas bära i samband med firandet av avslutad skolgång. Vad är det som gör att det traditionstyngda plagget ändå bara verkar växa i betydelse?

Bilden av forskningspengar till lärosäten blir helt annorlunda om vi ser till reda pengar jämfört med procentuella ökningar. Det skriver Eva Schelin, vd för KK-stiftelsen, i en replik.