Magdalena Anderssons retorik mot vinster i välfärden ger en nystart för Socialdemokraterna inför valrörelsen, skriver Arbetets ledarskribent.

Man bygger inte en kunskapsnation genom att prioritera bort läroböcker i skolan, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Det borde därför vara okontroversiellt att anse att skolor som låter årskull efter årskull få en otillräcklig utbildning måste granskas, förändras, ersättas av andra skolor eller avvecklas, skriver Gunnar Hökmark (M).

Högljudda debattörer har länge klumpat ihop det kollektiva hedersförtrycket med mäns våld mot kvinnor. Mammornas djupa inblandning i övergreppen visar vilket svek det är mot de utsatta flickorna, skriver Sofie Löwenmark i en krönika.

Utan folkhögskolan och dess arbetssätt förlorar vi en viktig del i samhället oavsett om det handlar om studier eller utveckling, skriver tidningen Folkhögskolan på ledarplats.

Jag ser framför mig att eleverna från Römosseskolorna får sin skolvardag i en miljö som präglas av den svenska läroplanens värderingar kring demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och tolerans. Det borde vi alla se som ett steg framåt, skriver Axel Darvik (L).

Den borgerliga idén om småskalighet och pluralism inom skolvärlden är ersatt med skattefinansierad oligopolkapitalism, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

Tidigare lärarvikarie: Jag ser hur skolan misslyckas – och jag står inte ut längre.

Privata skolföretag vill gärna bli kallade friskolor. Som om verksamhetens mål skulle vara just frihet och undervisning. Att det faktiskt i många fall handlar om stora koncerner med aktieägare som förväntar sig ränta på sina investerade pengar är inte lika roligt att prata om, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Kommunernas skolverksamhet präglas av en oklar styrning. Ansvaret förskjuts så långt ner i organisationen att det splittras och försvinner. Om kommunerna ska klara sitt uppdrag måste de fokusera på kvaliteten i undervisningen, skriver kommunrådgivaren Gunnar Iselau.

Utredningens förslag om att mäta tillgången till läromedel i inköpskostnader riskerar att leda till att dyrare läromedel värderas högst, oberoende av innehåll. Tillgången till läromedel bör i stället mätas i hur många elever som nås, skriver Fredrik Bengtsson, vd på Nationalencyklopedin.

Var hittar elever sin motivation att anstränga sig i skolan? Är det i hemmet, bland kompisar eller i klassrummet? Om eleven inte får sin motivation hemifrån så ska skolan bidra, men hur? skriver Anna-Karin Grahn, krönikör och rektor i Lycksele.