Regeringen efterlyser en trollkarl för att hindra exploatering av elever och skattepengar, skriver Arbetets ledarkrönikör.

Det ser rimligt ljust ut för bättre skolbibliotek, men moderaternas förvirrade hållning oroar, skriver Johan Enfeldt på ledarplats.

”Idéerna om anständig klädsel visar en oväntad samsyn mellan muslimska fundamentalistföräldrar och friskoleentreprenörer”, skriver Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Genom snart 30 år med Engelska skolan har jag envetet hävdat behovet av en klädkod, skriver Barbara Bergström – och förklarar varför: Skolan ska vara en seriös arbetsplats, eleverna ska förberedas för vuxenlivet.

Engelska skolans kjolgate är bara ännu en anledning till varför friskolorna måste bort, skriver Arbetets ledareskribent.

Bristen på kompetent personal kostar samhället 2,8 miljarder kronor — vi veckan. Allvarligast är bristen på gymnasialt yrkesutbildade. Nu måste modellen för yrkesutbildning göras om, skriver representanter för Svenskt Näringsliv.

För att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskap behöver skolan kännetecknas av lugn och ro. Därför är den kanske viktigaste insatsen att skapa ordning och reda i skolan, skriver Kristina Axén Olin (M).

Utopiska regler för barnens bästa kan förstöra för dagens barn. Till exempel dem som går på förskola i Malmö, skriver Malin Siwe på ledarplats.

Att företrädare för friskolor tar initiativ med förslag om att reformera det svenska skolsystemet är bra, skriver Petter Birgersson på ledarplats.

När elbolagen har resursbrist höjer de priset. Vad skulle hända om förskolan gjorde likadant? undrar Förskolans krönikör Eva Lindström.

Som jag tillsammans med kollegor skrivit om på annat håll, är grundproblemet oviljan att reformera det svenska extrema marknadsorganiserade och dysfunktionella utbildningssystemet från grunden. Snarare försöker politiker lappa och laga, skriver Andreas Fejes, professor vid Linköpings universitet.