Krönikören Maria Wiman skriver om viljan – men också svårigheterna med att hjälpa de ukrainska flyktingbarnen till en värdig skolgång i Sverige.

Läromedelsförfattarna har som förbund ingen åsikt om huruvida det ena är bättre än det andra, utan tror liksom de flesta lärare och elever att båda är bra, och kompletterar varandra. Något vi däremot reagerar starkt på är beskrivningen av kopieringsersättning och våra stipendier, eftersom det är en grovt felaktig beskrivning som ges, skriver Frida Engman,…

Att vidga elevhälsans uppdrag till att vara mer generellt behandlande är helt fel väg att gå, hävdar Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund, i en replik.

Elevhälsan skulle kunna ansvara för kontinuerliga bedömningar av psykisk och psykosocial hälsa inom grund- och gymnasieskolan, föreslår Linda Lindberg (SD) och Clara Aranda (SD).

Alla elever har rätt till en skolgång som ger erforderliga grundkunskaper inför vuxenlivet. Dessutom har de rätt att genomgå grundskolan med självförtroende och självkänsla i behåll och en tro på framtiden. Tyvärr ser jag stora brister i vårt stöd till elever med autism, adhd och andra neuropsykiatriska funktionsvariationer, skriver Åsa Persdotter, socialpedagog/utomhuspedagog.

Många högskole­utbildningar blir i dag en förlust­affär sett till den totala livslönen. Att införa studie­avgifter skulle göra det ännu mindre lönsamt, skriver Marcus Karlén, Akavia, i en replik.

Skolornas beställningar av läromedel inför nästa läsår är redan på gång. Möjligen kan den pågående debatten i någon mån påverka inköpen i positiv riktning. Men bara på marginalen, skriver skoldebattören Rolf Ekelund.

Jag förstår att det finns en oro för de minsta huvudmännens ekonomi men om skolkoncernerna får fortsätta expandera okontrollerat har vi snart inga idéburna friskolor kvar. Det skriver Linnea Lindquist, skoldebattör, i en replik.

Studier visar att glädjebetyg, det vill säga en allt för generös betygssättning som inte matchar elevens kunskaper, är vanligare på friskolor. Och svaret kan bara vara politiskt, skriver Zina Al-Dewany på ledarplats..

När ökad måluppfyllelse blir en av de viktigaste aspekterna i skolan finns det en uppenbar risk att vi lotsar eleverna fram på genvägar som snabbare ska utveckla deras kunskaper, men som i själva verket får motsatt effekt, skriver svenskläraren Fredrik Sandström.

Sverige behöver fler högutbildade. Det är inte rätt att öka kostnaderna för utbildning och riskera att förvärra snedrekryteringen, skriver Albert Ohlin, Saco studentråd, i en replik.

Problemet i utsatta områden är inte att avståndet till modersmålet är för långt, utan att avståndet till svenska språket är det, skriver Nike Örbrink och Destiny Näslund, KDU.