Små kommuner bör släppa prestigen och lägga ner sina dyra gymnasieskolor. För elevernas skull, skriver Expressens ledarredaktion.

Språkförbistring bland de anställda i förskolan är ett problem som Göteborg delar med Malmös och Stockholms invandrartäta områden, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Nedskärningar banar väg för det vi kan se i skolan idag: Ökad arbetsbelastning, utbrändhet och sänkt kvalitet, skriver Kasper Avenbrand, kandidat till Örebros kommunfullmäktige #8 (KD)

Den retorik som skolministern använder döljer skolans verkliga problem. Det skriver Ann-Marie Begler och Håkan Sörman, Academedia, i en slutreplik.

Skoldebatten handlar om många saker men påfallande sällan om eleverna som går i skolan och om deras föräldrar. Allt för ofta handlar skoldebatten om systemfrågor eller hur fristående skolor ska begränsas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Vad innebär det att ”montera ned flumskolan och återinföra en kunskapsskola”? frågar sig ämnesläraren André Apt i en debattartikel.

Däremot finns det skolor med muslimsk, islamisk, judisk eller kristen inriktning. Genom att skolor benämnts som religiösa har uppfattningen spridits att vi har religiösa konfessionella skolor i Sverige, skriver Åsa Brattlund, fil dr i Internationell- och jämförande pedagogik, Stockholms universitet.

Det finns ingen anledning att snåla på skolan, men debatten bör handla om hur vi säkerställer kvaliteten hos både kommunala och fristående skolor. Låt valet 2022 bli tidpunkten då de ideologiska skygglapparna rivs av, skriver Kajsa Kettil på ledarplats.

Hur gör vi likvärdighet i praktiken? Det var titeln på debatten i Almedalen där förutsättningarna för rektorer och huvudmän var i fokus. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Lärarförbundet Skolledare, betonade att de lokala politikerna och huvudmännen måste bli bättre på att lyssna på sina rektorer.

De fyra största skolkoncernerna har låtit 1,3 miljarder gå från elever till koncernägare föra året. Det är inte rimligt att elevpengen betalas ut i vinster i stället för att gå till elever, skriver skolminister Lina Axelsson Kihlblom.

Lärarnas befogenheter måste skärpas för att upprätthålla ordningen. Den nya skollagen reglerar inte bara frågan om att enklare insamla mobiltelefoner i klassrummet utan nu får all skolpersonal lagstöd att beslagta störande och farliga föremål, skriver Roger Haddad (L).

Besluten som ligger till grund för hur skolan fungerar idag är tagna av M, L, C och KD under åren 1992–94. Det borde Begler och Sörman veta, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola, i en replik.