Lovskolan byggs ut för elever som riskerar att bli utan behörighet till gymnasiet. Samtidigt öppnar M för lovskola redan från årskurs ett. I stället för att lappa och laga borde politikerna ta ansvar för att eleverna ska klara sin utbildning under den befintliga skoltiden, skriver läraren Ola Mårtensson i en krönika.

Krisen inom BUP har slagit hårt mot Sveriges barn och ungdomar. Det skriver representanter för SD i en debattartikel.

Ulla Hamilton skriver att svensk skoldebatt handlar om många saker men sällan om eleverna som går i skolan och deras föräldrar. Det är enbart av omtanke om elever och lärare som jag, och många med mig kämpar för en mer likvärdig skola, skriver skoldebattören Linnea Lindquist.

Politikerna borde bli vid sin läst. De måste hålla sig till sådant de kan, sluta gissa och på riktigt sträcka ut en hand till professionen. Fråga oss vad vi tror blir bäst. Vad är det egentligen som spelar roll? skriver läraren Maria Wiman.

Socialdemokraterna bör ta tag i skolans stora problem med mobbing, bristande kunskaper och stress istället för att klanka ner på mestadels välfungerande skolor. Det skriver debattörer från KDU.

Det går inte att dra slutsatsen att friskolorna är överkompenserade i skolpengssystemet, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommunernas beräkningar av skolpengen är otydliga och godtyckliga, visar Riksrevisionens rapport. Den konstaterar också att regeringens förslag inte löser de likvärdighetsproblem som finns. Men skolpengssystemet kan förbättras. Det behövs en ny opartisk utredning om skolans finansiering, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommunerna har kostnader för skolpliktsansvaret. Att det inte har ett pris kan bara den tro som vill att det ska vara gratis. Det skriver representanter för lärarfacken.

Ingen förälder vill tillbaka till det system som gällde före skolpengens införande. Men dagens modell innehåller motsättningar, skriver ekonomiprofessorn Roland Andersson.

Tjänsteorganisationen för nästa år sätts och vi på fritidshemmet är allas livlina och allas skoskav. Vi fördelas ut, som tårtbitar till olika klassrum, för skoldagens verksamhet, skriver Sofia Grimm.

Skolans grundidé om att ingen elev ska bli underkänd i något ämne skapar i själva verket ett system med allt fler underkända elever. Slumpen avgör, inte arbetssätt eller skolpolitik. Nu måste förändringen ske snabbt, och från toppen och nedåt, skriver gymnasieläraren och debattören Linda Bönström.