Folkhögskolans lärare berättar i vår undersökning om hur utbildningsformen gör skillnad för deltagarna och hela samhället, skriver Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén, Sveriges Lärare.

De gängkriminella år 2034 sitter just nu i mellanstadiet. De sitter i överfulla klassrum med en överarbetad lärare som försöker hålla ordning på klassen. I dag är de pojkar. Om några år är de killar. Och därefter är de män. Män som inte följer samhällets lagar och regler, skriver läraren HP Tran.

En av fyra svenska 15-åringar kan inte läsa ordentligt. Många av dem lär dock få godkänt betyg i svenska oavsett. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

Lika viktigt som mer pengar är hur måltidsverksamheterna i kommunerna jobbar med de medel man har att disponera – och där gäller det att vara kreativ, skriver Fredrik Lundquist, kostchef Karlstads kommun, m.fl i en replik.

Föräldrar som prioriterar solsemester framför skolplikten är barnsligare än sina ungar, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

När vi var nya i Sverige upplevde vi oro, stress och utanförskap - känslor som vi tvingades hantera på egen hand. Något som vi vet hade kunnat göra stor skillnad är mer stöttning i skolan, skriver flera samtalsledare i Rädda Barnens ungdomsförbund. 

Tillgång till rätt kompetens är avgörande för att Sverige ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft i en värld där teknisk kunskap blir all mer vital. Regeringen med samarbetspartier måste ställa sig bakom en kraftfull strategi som på riktigt gör skillnad, skriver 23 företrädare för näringslivet. 

Bilden av chefen som den tysta hjälten eller hjältinnan är inte konstruktiv. Det är viktigt att vi pratar om att ledare också behöver en bra arbetsmiljö. Det skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges Skolledare.

När den statligt regelstyrda skolan avskaffades på 90-talet öppnade det upp för skojare. Det är dags för staten att återigen reglera vad en skola är, bland annat genom att införa ett maxtak på klasstorlekar, skriver Lotta Edholm (L), Johan Pehrson (L) och Fredrik Malm (L).

Lärarutbildningens fokus på maktrelationer stjäl tid från kunskapsområden som handlar om avkodning och läsförståelse, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Allt fler elever slussas i dag upp till gymnasiet utan att kunna läsa eller skriva åldersadekvat. Med nivåsänkningen av det nationella provet i svenska, kommer ännu fler att bli ”godkända” utan att kunna det mest grundläggande, skriver läraren Filippa Mannerheim.