Det saknas inte arbetsuppgifter för skolminister Lotta Edholm (L). Resultaten behöver förbättras, ersättningssystemet göras om och betygen bli rättvisa. Just för att grundskolan har så stora problem är det lätt att gymnasieutbildningen glöms bort, trots att den har ungefär samma utmaningar, skriver DN:s ledarredaktion.
Skillnaden mellan skolbiblioteken i Sverige är hårresande. På koncernskolan där jag arbetade gjordes bokinköp ryckvis och i samband med bokrean. Men en kulturkanon kan verka utjämnande, skriver svenskläraren Mats Åberg.
Sagan om Göteborgs problemskola handlar inte bara om en dysfunktionell skolmarknad, utan också att det är bra att det finns politiker som vågar utmana systemet. Det skriver Bawar Ismail på ledarplats.
Skolan i sin helhet men också varje enskild lärare behöver därför i större utsträckning kartlägga och börja förändra undervisningen och lärprocessen genom att inkorporera ett hälsofrämjande arbete, skriver gymnasielärarna Camilla Ahlström och Maria Prim.
Jag ställde en fråga till skolministern och häpnade över att hon vägrade svara med hänvisning till att hon redan KU-anmälts, skriver Camilla Hansén, riksdagsledamot för Miljöpartiet.
Satsningar på digital teknik i skolan har skett på bekostnad av böcker och tryckta läromedel. Internationella studier visar att vanliga böcker leder till mindre distraktioner för eleverna, skriver Fredrik Malm (L).
För att barn ska kunna utvecklas i sitt läsande och skrivande behöver de ständigt lära sig nya ord. Det är en demokratifråga som lärare måste ta på största allvar, skriver vår krönikör Mikhael Mikalides.
Forskningen bekräftar mina erfarenheter. Källkritik är inte en generisk förmåga, utan förutsätter stora mängder faktakunskaper i långtidsminnet .Så kanske är det där vi måste börja: att ge våra elever en stabil ämnesmässig bas först, innan vi kräver att de ska utföra rutinerade källkritiska analyser, skriver Filippa Mannerheim.